På rymmen!

Skulle tro att det är på det sättet, hon hade helt enkelt alldeles för hög fart och kunde inte stanna i tid. Bara hoppas att hon lärt sig något, så det inte sätts i system. Tur att vi inte har rep utan polarband, för dom orsakar inte lika stor skada om man skulle ha otur och dom fastnar. Dom hade i alla fall haft jätteskoj lösa. Maria sa att dom såg ut som två unghästar som blivit släppta på grönbete. Full fart och bakutsprång och hela registret. Anna var den som lät sig infångas, tur att hon är en social och nyfiken liten tjej. Fördelen med stallet är att det ligger riktigt i utkanten av samhället och lite enskilt, men men ....Den här gången hade dom stannat hemma ialla fall, när dom är två är ju risken större att dom drar.
Igår blev det bara skötsel för Annas del, men idag blev det promenad. Jag red Qim barbacka och med sidepull.
Ska vi bara ta det lungt brukar jag ta ett bettlöst alternativ. Qim jobbar på med bettet hela tiden och har börjat slipa ner de första tänderna i nederkäken efter lanerna. Det verkar vara någon fixidé han har, höll på så redan när vi köpte honom. Har provat det mesta i bettväg och han har samma tendens vad man är sätter i munnen. Har haft två utbildade som tittat honom i munnen och dom har oberoende av varandra haft samma uppfattning.
Lillan var snäll och följsam idag, har nog längtat efter att få komma ut. Mats gick med henne själv och han var bara tvungen att stanna upp och säga till henne några gånger. Var ute ungefär en timme och mötte hagkompisen Lady, som oxå var på promenad. Det enda alla tre reagerade för, var några som skottade av hustaket, man hörde ljudet, men kunde inte riktigt uppfatta var det kom ifrån. Vi stannade och lät dom titta på en stund, sen gick dom lungt vidare. Lilla Lady får i princip trava hela tiden för att hinna med. Hon är så gullig där hon pinnar på.
Tillbaka i stallet blev det lite lyfta hovar. Går bättre att lyfta bak helt plötstligt, där protesterar hon ingenting, fram har hon lust att lägga tyngden bakåt, beror väl på balansen.
Kvällsjour
Hemma efter en sen kväll i stallet. Jobbar man till fyra och har insläppet då åker jag oftast hem och äter o relaxar en stund först. Igår fick Qim sig en hårdare tur. Galopperade i backen och det tog på, för det är inte plogat sen sista snösvängen. Ganska många som kört häst där, så det var hyfsat upptrampat. Efter galopperna red jag till sandbacken och där hade ingen tagit sig fram. Han fick plumsa upp för halva backen, sen tyckte jag att han hade fått nog. Jobbigt som sjutton, han fick verkligen arbeta. Vinglade fram och åter över vägen, så det ser ut som om det är en fyllehäst som gått där. Tog sig ned för backen i sina egna spår, så det blev en vinglig nedfärd också.
Ikväll var jag ute och skrittade i 45 minuter ungefär. Red runt i byn så han fick gå på plogade vägar. Kändes mjuk, pigg och frammåt, så det blev nog en lämplig tur igår. Det är det bästa med Qim, han är alltid så glad när man är ute med honom. Spelar ingen roll om han har gått ett hårt lopp, dagen efter är han som vanligt, glad och bara går på! Han har aldrig provat att vägra göra någonting under den här tiden vi haft honom, finns absolut inga "tjurtendenser" i honom.
När han går i hagen och jag ropar på honom, så kommer han alltid om han är fräsch. Det har hänt att han bara tittat på mig och inte kommer, och då vet jag att någonting inte är som det ska vara, det är hans sätt att berätta. Känns ganska bra och då blir det alltid ett samtal till veterinären. Han biljarderar vänster fram och det är alltid det knäet som spökar då.

Qim och han fd. bästa vän Bus Vidar. Vidar flyttade från stallet för tre veckor sedan. Han var den första häst Qim fick gå i hage tillsammans med pga att han var hingst så länge. Dom gillade verkligen varandra och jag trodde han skulle bli deppig, men det verkar som han har accepterat att han är borta.
Lilla Anna var mycket duktig i kväll! Älskar när man borstar pannluggen och runt huvudet, så det höll jag på med länge. När man borstar resten av kroppen är det inte lika skönt tycker hon. Hon har börjat stå uppbunden i gången nu, och vill gärna gå längst bak i linorna och strama upp dom. Idag lät jag henne göra som hon ville och hon kände själv att det var väl inte så skönt, så hon tog frivilligt steg frammåt. Berömde henne och det funkade jättebra! Har satt bomullsband, relativt hållfasta i grimman och spänner haken där, ifall hon skulle kasta sig häftigt bakåt, ska köpa panikhakar bara jag kommer ihåg det. Samtidigt får hon ju inte komma lös för lätt heller, så hon kommer på det knepet.
Gick bra att kratsa alla fyra hovar fast jag var själv,och det går ännu bättre om någon står framme vid huvudet och tjollrar med henne. Man får som avleda och luras lite. Idag har hon varit ensam i hagen en stund, när Lady var ute på körtur. Hon hade skrikit efter henne, men inte varit alltför upprörd, bra att träna att var själv, och hon har ju Qim i hagen bredvid. När man är ute och går med henne är hon aldrig upprörd för att hon är ensam, men då är ju vi med förstås. Igår hade jag tänkt ta en promenad med henne, men gick inte så längt innan jag vände, hon var ganska stökig och man vill ju inte riskera att tappa den lilla donnan. Mats kommer nog hem imorgon så på onsdag blir det en längre sväng. Kan ju vara bra att hon bara får gå i hagen och skrota någon dag.
Ringde till min hovslagare Ernst idag och bokade upp honom till nästa vecka. Han är nog nyfiken på att se henne, för han har ju fött upp några kallblod själv. Anna hade inte gått att verka vänster bak när hon var inne för besiktning och vaccinering, så det är dax för det nu. Ernst är lugn och erfaren så det ska nog inte vara några problem. Qim ska få tvärtåat fram och snöklampsulor runt om den här gången. Han har klarat sig utan fram till nu, men det vore väl sjutton om vi inte fick någon plusgrad snart.
Ringa veterinären imorgon också, dax för Annas andra vaccination. Nu sängen, ledig imorgon så då ska det sovas ut! Skönt!
Ikväll var jag ute och skrittade i 45 minuter ungefär. Red runt i byn så han fick gå på plogade vägar. Kändes mjuk, pigg och frammåt, så det blev nog en lämplig tur igår. Det är det bästa med Qim, han är alltid så glad när man är ute med honom. Spelar ingen roll om han har gått ett hårt lopp, dagen efter är han som vanligt, glad och bara går på! Han har aldrig provat att vägra göra någonting under den här tiden vi haft honom, finns absolut inga "tjurtendenser" i honom.
När han går i hagen och jag ropar på honom, så kommer han alltid om han är fräsch. Det har hänt att han bara tittat på mig och inte kommer, och då vet jag att någonting inte är som det ska vara, det är hans sätt att berätta. Känns ganska bra och då blir det alltid ett samtal till veterinären. Han biljarderar vänster fram och det är alltid det knäet som spökar då.

Qim och han fd. bästa vän Bus Vidar. Vidar flyttade från stallet för tre veckor sedan. Han var den första häst Qim fick gå i hage tillsammans med pga att han var hingst så länge. Dom gillade verkligen varandra och jag trodde han skulle bli deppig, men det verkar som han har accepterat att han är borta.
Lilla Anna var mycket duktig i kväll! Älskar när man borstar pannluggen och runt huvudet, så det höll jag på med länge. När man borstar resten av kroppen är det inte lika skönt tycker hon. Hon har börjat stå uppbunden i gången nu, och vill gärna gå längst bak i linorna och strama upp dom. Idag lät jag henne göra som hon ville och hon kände själv att det var väl inte så skönt, så hon tog frivilligt steg frammåt. Berömde henne och det funkade jättebra! Har satt bomullsband, relativt hållfasta i grimman och spänner haken där, ifall hon skulle kasta sig häftigt bakåt, ska köpa panikhakar bara jag kommer ihåg det. Samtidigt får hon ju inte komma lös för lätt heller, så hon kommer på det knepet.
Gick bra att kratsa alla fyra hovar fast jag var själv,och det går ännu bättre om någon står framme vid huvudet och tjollrar med henne. Man får som avleda och luras lite. Idag har hon varit ensam i hagen en stund, när Lady var ute på körtur. Hon hade skrikit efter henne, men inte varit alltför upprörd, bra att träna att var själv, och hon har ju Qim i hagen bredvid. När man är ute och går med henne är hon aldrig upprörd för att hon är ensam, men då är ju vi med förstås. Igår hade jag tänkt ta en promenad med henne, men gick inte så längt innan jag vände, hon var ganska stökig och man vill ju inte riskera att tappa den lilla donnan. Mats kommer nog hem imorgon så på onsdag blir det en längre sväng. Kan ju vara bra att hon bara får gå i hagen och skrota någon dag.
Ringde till min hovslagare Ernst idag och bokade upp honom till nästa vecka. Han är nog nyfiken på att se henne, för han har ju fött upp några kallblod själv. Anna hade inte gått att verka vänster bak när hon var inne för besiktning och vaccinering, så det är dax för det nu. Ernst är lugn och erfaren så det ska nog inte vara några problem. Qim ska få tvärtåat fram och snöklampsulor runt om den här gången. Han har klarat sig utan fram till nu, men det vore väl sjutton om vi inte fick någon plusgrad snart.
Ringa veterinären imorgon också, dax för Annas andra vaccination. Nu sängen, ledig imorgon så då ska det sovas ut! Skönt!
Vinter
Egentligen gillar jag vintern. Men än så länge har den inte varit njutbar. Vi har haft det ovanligt kallt för årstiden, inte en dag med plussgrader ännu, och det verkar som vi får vänta ytterligare en tid. Ihållande snöfall i flera dagar med dessutom över-10 och blåst. Har det slutat snöa, så kommer kylan som ett brev på posten, då ligger det vid -20 hela tiden.
I skogen går det med viss möda att ta sig fram, ca 80-100 cm pudersnö, inget som hästarna gillar så där jättemycket. Vi har en rakbana som plogas, men den är stenhård för ingen snö har ju fastnat på marken, i och med kylan. Inte lätt att träna häst. Suck. Nu ska ju inte Qim ut föränn i mars kanske, men det blir lite för mycket energi lagrad i kroppen. Sista tre veckorna har det mest blivit barbackaridning, bara för att han värmer min rumpa så skönt då.
Imorgon blir det att slänga på sadeln för det skulle bara ligga runt -14, och ut och träna galopper. Har inte galopperat honom så mycket ännu, men ska passa på nu när det finns djupsnö, så kanske farten hålls ner. Gillar att galoppera det gör han och farten tederar att bli för hög oftast.
Mats och Qim på rakbanejobb i höstas.
Anna hon får sin vanliga skötsel. In från hagen och träna på att borstas och lyfta hovarna. Idag var hon lite grinig när höger bak skulle lyftas, la sig mot mig och viftade på med benet. Då är det bara att i stället för att försöka lyfta hoven, stryka henne på benet uppifrån och ner. Efter en liten stund har hon kommit på andra tankar och lyfter snällt.
Hon är lite tjurig på Mats för tillfället. För någon dag sedan när dom var ute och gick stegrade hon sig och halkade omkull. Mats släppte ut henne i hagen när dom kom tillbaka och gick och hämtade hö. När han kom in i hagen la hon öronen och gav honom en riktig spark på låret. Har haft dom tendenserna mot Mats dom senaste dagarna. Jag tror att hon ger honom skulden för att hon gick omkull. Långsint liten dam. Tror att med henne får man faktiskt stryka lite medhårs, för hon verkar ha ett rivigt humör.
Har inte fått någon promenad på två dagar nu och Mats for till sin mamma i Huddik idag, så måste se mig om efter en ledarkompis, tar inga risker och går ut med henne själv. Det är tur att hon har ponnyLady i hagen för dom är riktigt duktiga på att busa. Men snödjupet är ju som sagt ganska rejält så dom har några upptrampade stigar dom drar sina repor efter. Det är nog snart dax att ta in en traktor som skottar upp lite större ytor, nackdelen med att skotta är ju att när det blir plusgrader kan det ju bli rena skridskobanan, problem för tjejerna som går barfota.

Anna inspekterar.
Nu blir det sängen för mig. Den här kylan tar på krafterna. Jobb och utsläpp imorgon.
I skogen går det med viss möda att ta sig fram, ca 80-100 cm pudersnö, inget som hästarna gillar så där jättemycket. Vi har en rakbana som plogas, men den är stenhård för ingen snö har ju fastnat på marken, i och med kylan. Inte lätt att träna häst. Suck. Nu ska ju inte Qim ut föränn i mars kanske, men det blir lite för mycket energi lagrad i kroppen. Sista tre veckorna har det mest blivit barbackaridning, bara för att han värmer min rumpa så skönt då.
Imorgon blir det att slänga på sadeln för det skulle bara ligga runt -14, och ut och träna galopper. Har inte galopperat honom så mycket ännu, men ska passa på nu när det finns djupsnö, så kanske farten hålls ner. Gillar att galoppera det gör han och farten tederar att bli för hög oftast.

Mats och Qim på rakbanejobb i höstas.
Anna hon får sin vanliga skötsel. In från hagen och träna på att borstas och lyfta hovarna. Idag var hon lite grinig när höger bak skulle lyftas, la sig mot mig och viftade på med benet. Då är det bara att i stället för att försöka lyfta hoven, stryka henne på benet uppifrån och ner. Efter en liten stund har hon kommit på andra tankar och lyfter snällt.
Hon är lite tjurig på Mats för tillfället. För någon dag sedan när dom var ute och gick stegrade hon sig och halkade omkull. Mats släppte ut henne i hagen när dom kom tillbaka och gick och hämtade hö. När han kom in i hagen la hon öronen och gav honom en riktig spark på låret. Har haft dom tendenserna mot Mats dom senaste dagarna. Jag tror att hon ger honom skulden för att hon gick omkull. Långsint liten dam. Tror att med henne får man faktiskt stryka lite medhårs, för hon verkar ha ett rivigt humör.
Har inte fått någon promenad på två dagar nu och Mats for till sin mamma i Huddik idag, så måste se mig om efter en ledarkompis, tar inga risker och går ut med henne själv. Det är tur att hon har ponnyLady i hagen för dom är riktigt duktiga på att busa. Men snödjupet är ju som sagt ganska rejält så dom har några upptrampade stigar dom drar sina repor efter. Det är nog snart dax att ta in en traktor som skottar upp lite större ytor, nackdelen med att skotta är ju att när det blir plusgrader kan det ju bli rena skridskobanan, problem för tjejerna som går barfota.

Anna inspekterar.
Nu blir det sängen för mig. Den här kylan tar på krafterna. Jobb och utsläpp imorgon.
Presentation
Hesan!
Jag heter Karina är född -63 och bor i Bureå som ligger 17 km söder om Skellefteå.
Ett av mina stor intressen är hästar (trav) å jag och min sambo Mats har två stycken kallblod tillsammans.
Qim som vi köpte aug. -09 och lilla Anna som vi hämtade 6:e december i år.
Tänkte att starta en blogg kan ju vara ett bra sätt att hålla Annas uppfödare informerad om hur det går för henne :)
Qim köpte vi som sagt hösten -09 och vi har gjort 13 starter med honom, totalt har han gjort 22 starter. I prispengar har han dragit ihop 64 550, varav 31 150 under tiden vi har haft honom. Sänkte sitt rekord i höstas till 32,5. Tycker att han gjort det riktigt bra :)
Qim´s problem är att han är bakrädd och spänner sig i loppen. När han skulle gå sitt kvallopp, ramlade nämligen den förra ägaren av och han fick skena själv med vagnen runt banan. Tyvärr fick vi ingen info. om det, vi hade nog aldrig köpt honom om vi vetat. Tack och lov så slår han inte, utan klipper bara i, men det är inte så roligt det heller :(
Qim var aldrig riden när vi köpte honom, men som med de flesta travhästar, är det ju oftast inget problem.
I och med att jag började rida AR med min förra häst, var det perfekt att start med det på en gång. Rider för Lena Lindfors och tycker att hon är bra. Tyvärr är det bara var sjätte vecka, skulle gärna rida för instruktör lite oftare, ibland fastnar man och skulle behöva lite goda råd. Men han är helt underbar att rida Qim. Mjuk och smidig och har så otroligt lätt för att böja och samla. I sina bästa stunder har han en sådan kort och samlad trav att han nästan står på stället. Behöver inte hålla honom i munnen utan bara avslappnat gunga med. Älskar det :) Enda problemet är att han kan "krulla ihop" sig lite för mycket.

Så var det lilla Anna. Mats gav bort sin förra häst Espe Pil i juli i år och började fundera om vi skulle skaffa något nytt. Han satt på Travsport och kollade stammar lite planlöst och då hittade han Anna. Rinde Ragnhild som uppfödaren heter och undrade om hon hade tänkt sälja och efter lite funderand sa hon ja. Hon fanns i Hälsingland så Mats var ner och tittade på henne samtidigt som han hälsade på sin mor i Huddiksvall. Det var en social och framåt liten dam tyckte han. I augusti åkte jag med ner och hon var verkligen fin, orädd och tuff fick man intrycket av.
Den 6:e december åkte vi alltså ner och hämtade henne. Vi hyrde en tvåhästars lastbil så att det skulle vara så bekvämt som möjligt för henne att åka, dessutom är det kamera monterad i den så man ser vad som händer där bak. Gick väldigt lätt att lasta, stannade bara till då hennes mamma ropade, men det behövdes bara en puff i rumpan så knallade hon in. Jag skulle åka där bak med henne, för att hon inte skulle känna sig så ensam var det tänkt, men den lilla damen stog bara och åt hö, så i Sundsvall hoppade jag fram till Mats i hytten och govärmen.
Stannade två gånger och bjöd vatten men hon var inte intresserad av det. Halv åtta hade vi börjat åka och var framme i Skellefteå halv tre. Då var det dax för frysmärkning direkt. Gick bra att lasta ur och var lugn och fin under märkningen, brydde sig inte ens ett dugg när dom rakade henne. När vi skulle lasta på igen för att åka hem till Bureå tvekade hon lite för att gå på, men det behövdes bara en hink med lite godis så knallade hon på igen.
Framme i stallet hälsade hon nyfiket på de andra hästarna. Lugn och fin och verkade inte tänka på mamma, men hon var väl trött kan jag tänka mig. Trötta var jag och Mats också, men han åkta tillbaka med lastbilen direkt och jag stannade i stallet för att kolla läget. Åkte hem för lite mat och tillbaka igen. Hon verkade nöjd med tillvaron och hade druckit och tuggade bara hö. Trodde att jag skulle ha svårt att sova när vi kom hem men somnade så fort huvudet låg på kudden.
Nästa morgon åkte vi till stallet för att släppa ut de andra hästarna och kolla läget med Anna. Det var skönt att se att hon hade legat, var full med spån och hade ätit upp all mat och druckit sitt vatten. Hennes blivande kompis, ett sto, korsning mellan shetland och islänning på 1,5 år fick stå inne med henne till klockan elva. Spännande att släppa ut dom i hagen var det. Lady som ponnyn heter, visade riktiga subbfasoner, tjöt och slog, men Anna var inte direkt brydd , utan sprang runt och kollade hagen. Skrek lite, men var inte direkt orolig. Efter 1 1/2 timma fick dom komma in igen, vila någon timma och sen ut igen. Nu efter nästan tre veckor har Anna tagit kommandot, men himmel så roligt dom har tillsammans! När man släpper ut på morgon är det ofta fullt race ett tag innan dom börjar äta. Har provat att ha dom tillsammans med Qim i hans hage, hade honom i grimskaft när vi testade, men Anna var alldeles för intresserad att provsnutta och det gillade han inte, så det får bero ett tag till. Men det är nog inte fel att dom får gå med äldre hästar som kanske kan fostra lite grann.
Hon har gjort stora framsteg i hanteringen. Var inte intresserad att lyfta bakbenen i början, men nu kan vi lyfta alla ben utan några större problem. Tycker om att bli borstad men INTE under magen, då kommer kosparkarna, rejält kittlig. Inga problem att rör i ansiktet eller öronen. Har haft en lite ponnysele på henne några gånger när vi varit ute och gått, det enda som hon tycker är otäckt är när man ska spänna bukjorden, så det gör vi så försiktigt.
Har haft kedjor hängandes på sidorna av selen som både låter och rör på sig och det bryr hon sig inte om alls. Har inte använt någon svansgjord ännu, men den kommer snart, och har inte provat något bett heller. Ska bli spännande och se om vi klarar av att köra in själva för det har vi aldrig provat. Har köpt en bok och en dvd med Hans Sidbäck som är bra, gör man efter hans filosofi kan man nog inte misslyckas, gäller bara att ta det lungt och försiktigt, att hästen ska förstå vad man vill.
Har varit ute och gått med henne alla dagar utom en. En fölunge med en så himla gångfot tror jag inte det finns många av. Hålla hennes tempo ska man vara vältränad för. Vi har diskuterat om man ska låta henne gå på i sitt höga tempo eller försöka lugna ner henne. Mats tror hon kan bli en "rusare" om hon får fortsätta. Men det är mycket av glädje tror jag, för hon tycker det är SÅ roligt, komma ut och se lite grann, eller inte lite, för vi går inne i villaområdena för det är så mycket snö annars. Har mött bilar, människor på sparkar, hundar och ungar och allt går bra. Till och med snöslungor där det står en kaskad av snösprut fixar hon. Ska snart in till centum och titta på bussarna har vi tänkt. Ibland följer jag med på Qim och hon bryr sig inte om vi vänder om och försvinner från henne, hon är bara på väg frammåt. En god egenskap är att om vi kommer upp jämnsides då bara ökar hon, att "vara först instinkten" verkar finnas där.

Anna och hennes kompis Lady.
Jag heter Karina är född -63 och bor i Bureå som ligger 17 km söder om Skellefteå.
Ett av mina stor intressen är hästar (trav) å jag och min sambo Mats har två stycken kallblod tillsammans.
Qim som vi köpte aug. -09 och lilla Anna som vi hämtade 6:e december i år.
Tänkte att starta en blogg kan ju vara ett bra sätt att hålla Annas uppfödare informerad om hur det går för henne :)
Qim köpte vi som sagt hösten -09 och vi har gjort 13 starter med honom, totalt har han gjort 22 starter. I prispengar har han dragit ihop 64 550, varav 31 150 under tiden vi har haft honom. Sänkte sitt rekord i höstas till 32,5. Tycker att han gjort det riktigt bra :)
Qim´s problem är att han är bakrädd och spänner sig i loppen. När han skulle gå sitt kvallopp, ramlade nämligen den förra ägaren av och han fick skena själv med vagnen runt banan. Tyvärr fick vi ingen info. om det, vi hade nog aldrig köpt honom om vi vetat. Tack och lov så slår han inte, utan klipper bara i, men det är inte så roligt det heller :(
Qim var aldrig riden när vi köpte honom, men som med de flesta travhästar, är det ju oftast inget problem.
I och med att jag började rida AR med min förra häst, var det perfekt att start med det på en gång. Rider för Lena Lindfors och tycker att hon är bra. Tyvärr är det bara var sjätte vecka, skulle gärna rida för instruktör lite oftare, ibland fastnar man och skulle behöva lite goda råd. Men han är helt underbar att rida Qim. Mjuk och smidig och har så otroligt lätt för att böja och samla. I sina bästa stunder har han en sådan kort och samlad trav att han nästan står på stället. Behöver inte hålla honom i munnen utan bara avslappnat gunga med. Älskar det :) Enda problemet är att han kan "krulla ihop" sig lite för mycket.


Så var det lilla Anna. Mats gav bort sin förra häst Espe Pil i juli i år och började fundera om vi skulle skaffa något nytt. Han satt på Travsport och kollade stammar lite planlöst och då hittade han Anna. Rinde Ragnhild som uppfödaren heter och undrade om hon hade tänkt sälja och efter lite funderand sa hon ja. Hon fanns i Hälsingland så Mats var ner och tittade på henne samtidigt som han hälsade på sin mor i Huddiksvall. Det var en social och framåt liten dam tyckte han. I augusti åkte jag med ner och hon var verkligen fin, orädd och tuff fick man intrycket av.
Den 6:e december åkte vi alltså ner och hämtade henne. Vi hyrde en tvåhästars lastbil så att det skulle vara så bekvämt som möjligt för henne att åka, dessutom är det kamera monterad i den så man ser vad som händer där bak. Gick väldigt lätt att lasta, stannade bara till då hennes mamma ropade, men det behövdes bara en puff i rumpan så knallade hon in. Jag skulle åka där bak med henne, för att hon inte skulle känna sig så ensam var det tänkt, men den lilla damen stog bara och åt hö, så i Sundsvall hoppade jag fram till Mats i hytten och govärmen.
Stannade två gånger och bjöd vatten men hon var inte intresserad av det. Halv åtta hade vi börjat åka och var framme i Skellefteå halv tre. Då var det dax för frysmärkning direkt. Gick bra att lasta ur och var lugn och fin under märkningen, brydde sig inte ens ett dugg när dom rakade henne. När vi skulle lasta på igen för att åka hem till Bureå tvekade hon lite för att gå på, men det behövdes bara en hink med lite godis så knallade hon på igen.
Framme i stallet hälsade hon nyfiket på de andra hästarna. Lugn och fin och verkade inte tänka på mamma, men hon var väl trött kan jag tänka mig. Trötta var jag och Mats också, men han åkta tillbaka med lastbilen direkt och jag stannade i stallet för att kolla läget. Åkte hem för lite mat och tillbaka igen. Hon verkade nöjd med tillvaron och hade druckit och tuggade bara hö. Trodde att jag skulle ha svårt att sova när vi kom hem men somnade så fort huvudet låg på kudden.
Nästa morgon åkte vi till stallet för att släppa ut de andra hästarna och kolla läget med Anna. Det var skönt att se att hon hade legat, var full med spån och hade ätit upp all mat och druckit sitt vatten. Hennes blivande kompis, ett sto, korsning mellan shetland och islänning på 1,5 år fick stå inne med henne till klockan elva. Spännande att släppa ut dom i hagen var det. Lady som ponnyn heter, visade riktiga subbfasoner, tjöt och slog, men Anna var inte direkt brydd , utan sprang runt och kollade hagen. Skrek lite, men var inte direkt orolig. Efter 1 1/2 timma fick dom komma in igen, vila någon timma och sen ut igen. Nu efter nästan tre veckor har Anna tagit kommandot, men himmel så roligt dom har tillsammans! När man släpper ut på morgon är det ofta fullt race ett tag innan dom börjar äta. Har provat att ha dom tillsammans med Qim i hans hage, hade honom i grimskaft när vi testade, men Anna var alldeles för intresserad att provsnutta och det gillade han inte, så det får bero ett tag till. Men det är nog inte fel att dom får gå med äldre hästar som kanske kan fostra lite grann.
Hon har gjort stora framsteg i hanteringen. Var inte intresserad att lyfta bakbenen i början, men nu kan vi lyfta alla ben utan några större problem. Tycker om att bli borstad men INTE under magen, då kommer kosparkarna, rejält kittlig. Inga problem att rör i ansiktet eller öronen. Har haft en lite ponnysele på henne några gånger när vi varit ute och gått, det enda som hon tycker är otäckt är när man ska spänna bukjorden, så det gör vi så försiktigt.
Har haft kedjor hängandes på sidorna av selen som både låter och rör på sig och det bryr hon sig inte om alls. Har inte använt någon svansgjord ännu, men den kommer snart, och har inte provat något bett heller. Ska bli spännande och se om vi klarar av att köra in själva för det har vi aldrig provat. Har köpt en bok och en dvd med Hans Sidbäck som är bra, gör man efter hans filosofi kan man nog inte misslyckas, gäller bara att ta det lungt och försiktigt, att hästen ska förstå vad man vill.
Har varit ute och gått med henne alla dagar utom en. En fölunge med en så himla gångfot tror jag inte det finns många av. Hålla hennes tempo ska man vara vältränad för. Vi har diskuterat om man ska låta henne gå på i sitt höga tempo eller försöka lugna ner henne. Mats tror hon kan bli en "rusare" om hon får fortsätta. Men det är mycket av glädje tror jag, för hon tycker det är SÅ roligt, komma ut och se lite grann, eller inte lite, för vi går inne i villaområdena för det är så mycket snö annars. Har mött bilar, människor på sparkar, hundar och ungar och allt går bra. Till och med snöslungor där det står en kaskad av snösprut fixar hon. Ska snart in till centum och titta på bussarna har vi tänkt. Ibland följer jag med på Qim och hon bryr sig inte om vi vänder om och försvinner från henne, hon är bara på väg frammåt. En god egenskap är att om vi kommer upp jämnsides då bara ökar hon, att "vara först instinkten" verkar finnas där.


Anna och hennes kompis Lady.