Aj, aj med herrarna i hagen, ja med herrarna i hagen.
Iaf så släppte vi in Tyri till de andra igår. Reckylen fick behålla sina bakskor, men Qim o Tyri blev avplockade sina. Först fick Tyri själv vara i hagen en stund o snusa och undersöka. Sen blev det Rekylens tur att gå in, han är ju flockledaren. Inga direkta problem, men dom står ju i boxarna bredvid varandra. Ut med Rekylen och in med Qim. Jag tvekade vid insläppet för Tyri ställde sig lite i ställning som om han skulle kissa och skrapade med framhoven som en elak tjur, hoppsan!
Det här går inte sa jag. Jo, släpp in honom sa Mats. Gulp! Men in med Qim. Visst, de här två killarna mätte varandra på ett helt annat sätt. Blev lite dueller, med höga bakutsparkar. Men bägge hade ett bra avstånd mellan sig, mycket spel för galleriet. Sen när det verkade ha lugnar ner sig, tog vi ut Qim och släppte in Anna. Var inte orolig för hennes skull faktiskt. Bägge våra hästar har ju varit på tur med Tyri och hälsat ganska ofta på honom. Hans bemötande mot Anna har varit lungt. Lite mjukt nafsande efter hennes lilla mule, som hon givetvis trycker så nära som det bara går. Ganska nonchalant har han varit mot henne.
Gick hur bra som helst! Han var inte ett dugg intresserad av henne. Fortsatte i godan ro att snusa runt i hagen och lukta på bajs. Plåsterlappen hängde på, givetvis brunstig. Vad skola bliva?
Sen då det värsta, ihop med alla. Vi tog ut Anna och släppte in Rekylen, sen Qim. Rekylen cool men Qim lite kaxig. Lite hälsning och lite bakben. Sen in med Anna. Då blev det ju genast en annan stämning. Qim som en tiger till attack. Tyri försvarade sig och Rekylen la sig lite i. Sen hände något konstigt. Anna fick samma beteende som ponnyLady fick när vi släppte in Qim till dom. Hon la sig kloss med Qim och försökte valla honom bort från Tyri. Det blev lite närkontakt ibland och man var ju rädd att hon skulle komma i mellan. Men man såg på Tyri att han hade koll på var hon var. Var han på väg att måtta en spark och upptäckte att Anna fanns där så avbröt han.
Lite olustkänsla kände jag, men Mats var lugn. Vi la in två höbalar så dom skulle få anna att fokusera på. Ställde sig att äta men hade stenkoll på var Tyri var. Men han verkar vara klok och höll sig på sin kant. Hade väl varit bättre om man haft lite mera tid att vänja in dom vid varandra. Men ville egentligen ha hagen utskrapad på lera och påfylld med sand innan vi släppte dom. Men vi har inte haft så mycket regn så underlaget är iaf godkänt. Dessutom kommer Ernst imorgon och skor om Qim, har anmält till start till på måndag och han hade bara tid imorgon, så då åker det på skor igen. Så det fanns som inte så mycket tid.
Tog in dom själv på kvällen och den som allltid kommer först är ju Anna, så henne tog jag först. Sen brukar Rekylen stå vid insläppet o Qim lite avvaktandes en bit bort, men igår kväll var det tvärt om, så Qim kom in som tvåa, sen Rekylen. Tyri såg jag inte till i mörkret men när jag kom ut igen stod han vid grinden. Är då inte orolig att bli lämnad till sist. Gick igenom alla hästarna och den enda som hade en liten blesyr var Qim. På höger skinka hade han en liten sparkskada, bara håret som var borta, så bara ett skrapsår i princip. Skönt det!
Mats släppte ut i morse. De tres gäng först o sist Tyri. De andra tre stod vid varsin höhög när han kom ut och alla lyfte huvudet och tittade mot honom. Va, ska han gå här med oss idag också? Sen ställde dom sig alla tre och åt ur samma hög med Anna mellan sig.
For dit vid tiotiden och tog som sagt en massa kort. Qim och Rekylen kommer att sova gott inatt. Dom har verkligen att göra med att hålla koll på Anna. Hon är ju som lite intresserad av att umgås med Tyri, men det får hon INTE! Dom följer henne vart hon än går och vallar henne undan. Gud va dom har det jobbigt! Dom står te x och äter och Anna tittar nyfiket på Tyri och går dit. Då kommer först Qim sen kommer Rekylen. Tyri går undan och killarna ställer sig på var sin sida om Anna. Dom är för gulliga! Sen går Anna iväg igen och farbröderna går efter. Undra hur länge dom orkar hålla på så här?
Går Tyri och dricker passar Anna på att gå dit, och farbröderna kommer. Skulle rida Tyri idag och det var inte lätt att få honom ur hagen. När jag kommer in så kommer ju Anna direkt och hennes livvakter efter, så Tyri går sin väg. Blev tvungen att ta in Anna, då gick det bättre. Vakterna stod vid insläppet och killade efter lillan, men det var inga problem att be dom flytta sig. Tyri är inte vek iaf, för han tvekade inte att följa mig fram. Tommy sa att han är snäll med andra hästar, men vill bestämma. Nu har han ju bara försvarat sig och det måste man ju få göra, har inte på något sätt försökt bestämma, men det kan ju komma, man vet aldrig.
Han verkar iaf ta det med ro. Han går undan till nästa mathög och äter där. Nackdelen med allt vandrande är att dom trampar ner så mycket hö, men det får vi ta. Har börjat ge små portioner rundbalat, så nu går vi över på det snart. Få se hur dom klarar att samsas runt en, eller om vi måste portionera ut i flera högar. Dom tre har ju förut, ibland iaf, gormat på varandra runt höhögarna, men nu är dom enade:)
Mats o Tyri på väg ut igår. Jag och Qim följde också med, och vi var på andra sidan E4:an. Passerade bussar, långtradare och massa bilar när vi skulle över, men helt coola killar. Blev iaf 1 1/2 timmas tur och allt gick bara bra!
Ont i kroppen
Vi kämpar på i ur o i skur. I onsdags fick alla pållarna vila, tror jag, minnet börjar svikta:) Men när man inte skriver varje dag, är det inte lätt att komma ihåg vad man gjorde och när. I torsdags var Mats iaf ut SJÄLV med Tyri. Han skötte sig riktigt bra. Bara en gång bestämde han själv var han skulle gå och det var när dom kom ner för sandbacken och Mats hade tänkt ta den svängen igen. Men han kunde vända honom vid skjutbanan och sen var det smärtfritt resten av vägen.
Sen tog vi tillsammans Anna o Qim på en sväng. Jag red o Mats körde. När vi nästan var framme vid pumphuset möter vi en baklastare med en stor skeppa skrot baki. Jag viftar med armen för att göra honom uppmärksam på att vi kommer. Vägen är så smal att mötas går inte. Först trodde jag inte att han hade tänkt stanna, så jag hoppar av Qim och viftar ännu mer. Tack o lov så saktar han farten och svänger av vägen o stannar vid sidan. Qim tycker väl det är lite läskigt att måsta gå förbi, men mer orolig är jag för dom bakom. Men vill inte stanna, för då kan ju risken finnas att även hon blir orolig. Jag o Qim passerar och Anna hinner just så pass komma upp jämnsides med traktor då han gasar på och kör iväg. Visst, lite otäckt tyckte hon att det var, men skötte sig VÄLDIGT bra! Tack o lov verkar inte tensenserna till att vända finnas i hennes vackra huvud :)
Igår så red jag galoppintervaller med Qim. På vägen till backen tog jag den lilla hoppstigen som finns skogen. Roligt tycker han det är att få hoppa! Var riktigt duktig! Efter första hoppet fortsatten han i galopp och hade helt ok avståndsbedömmning till de andra små skutten. Skulle kanske hoppträna någon gång innan backen fryser på. Gick bra i backen och varierade galopp, lite svårare att få honom att ta vänster men jag lyckades. Fick gå två i den stora backen o en i sandbacken. Iom att han har varit lite"hostig" ville jag inte pressa för mycket, men inget sånt lät höra av sig.
Sen så skulle Stefan ut med Rekylen, så då red jag Tyri med dom. Han har varit långsam i skritten här i början, men igår var han riktigt peppad. Skrittade jämnsides med dom, men han knallade på och ville ligga lite före, såna tendenser har han inte visat förut. Rekylen kämpade också på och skrittade det fortaste han kunde. En bit efter skjutbanevägen skulle Stefan trava på, så jag bestämde mig för att vända och hitta på andra grejor tills dom kom tillbaka. Tyri blev småtjurig, pep till och tjorvade lite, men jag fick honom att vända och skritta på åt andra hållet. Lite på tårna, men ändå kontrollerbar. Vek av in till det lilla sandtaget och där kom ännu en protest.
Fick honom på andra tankar o gick till den lilla hoppstigen. Helt klart så lyssnade han efter Rekylen men fick honom ändå att lyssna på mig. Red slalom mellan tallarna ock krävde lite uppmärksamhet och det gick bra. Sen när jag kom ut på vägen hade jag tänkt möta upp Rekylen, men det var bara att glömma. Psykohästen kom fram o det var bara att styra in i skogen igen o lura honom lite. När jag sen kom ut på vägen igen o styrde hemmåt kom Rekylen travandes bakom oss. Kände hur han laddade o var osäker om han skulle gå att kontrollera, men jag stannade honom o han kikade bakåt o coolade ner.
Fortsatte hemmåt, Tyri först, och möter Camilla som kommer galopperande mot oss på rakbanan. Herre jössus, trodde hästen skulle krypa ur skinnet. Ett tag var jag beredd på att han skulle tvärvänd och dra, men det blev mest trav på stället. Rekylen gick om och det var spännande ett tag. Bad Stefan vänta så jag kunde lägga honom bakom vagnen på Rekylen o han lugnade ner sig. Skrittade lungt hemmåt, då han hör Camilla komma bakifrån. Det som är otrevligt med Tyri, är att han sätter upp huvudet, så man nästan har hans öron framför sitt huvud. Det finns som ingenting kvar av hästen framtill. Ju mer man tar i honom, ju kortare blir han, å ta i honom måste man ju ibland. Mycket energi, travade på stället och var laddad till tusen! Men, upp bakom vagnen igen och han lugnade sig ganska fort. Kanske dax för en riktig urblåsning?
Sen när jag hoppade av hade jag SÅ ont i kroppen. Kan inte påstå att hans rörelseschema passar min kropp. Jag har ju lite problem med bäckenet ibland och det är där det tar stryk. Stel som en riktig gammal tant och det tog rejält ont att gå. Rider man oftast samma häst så blir man nog van, och alla rör ju sig olika. Få se hur lång tid det tar att ställa in sig på den här.
Idag lastade vi Qim och åkte till Burvik. För en gångs skull kunde jag vara med o rida för Lena. Vi har uppehåll över sommaren, men har inte haft möjlighet att vara med någonting i höst. Första passet gick väl sådär. Qim´s hjärna var på annat håll, ganska vanligt! Tittade på cyklister som passerade, svarade hästr som gnäggade och allt möjligt. Jag kämpade på iaf och fick lite uträttat iaf. In med Qim i stallet och så tog vi oss en fika inne i huset.
Andra passet mycket bättre, en mera koncentrerad häst. Visst, ibland var han ju tvungen att titta på vad som hände runt i kring, men ändå mycket mera lyhörd. Blev mest att jobba på med öppnor o slutor. Den här gången gick slutorna som ett rinnande vatten medans öppnorna var knepigare. Antingen förböjde han sig eller också gick han bara böjd rakt fram.
Försöker en öppna, men Qim går böjd rakt fram.
Här är han inne i öppnan, dvs framdelen går innanför spåret o bakdelen kvar ute, inner bak hamnar under o bär.
.
Åt andra hållet.
Hörnpassering i sluta, som ska övergå i öppna, lite jobbigt idag.
Men, vi tar det om å om å om igen....
Sluta, med en aningens, men bara lite, felställd häst o hjärnan på annan plats :)
Ganska bra utförd faktiskt :) Ställd lite mer i rörelseriktningen, viktigt det där.
Åt andra hållet. Rund o go rumpa :)
Travade lite på volt sen och Lena är otroligt duktig på att se störningar i rörelserna. Hon tyckte att Qim satt ner vänster fram så mycket hårdare än höger. Mer destinkt på något vis. Ingen hälta, men någonting var det. Kan kanske ha något samband med vänsterbogen som han gärna vill dra upp. Travade igår o red lätt och han kändes liksidig på bägge sidorna, så vette sjutton vad det kan vara? Men nu tutar vi o kör, blir nog att anmäla honom till veckan o hoppas på att vi kommer med.
Tillbaka i stallet lät vi Qim stå kvar i transporten o hämtade Tyri för lastträning. Tio år o måste träna! Tjafsade lite i början. Man märker att han är van att SPRINGA på. Blir inte direkt stressad men lite tjurig. Hade kedjegrimskaft som jag hade fäst under hakan. Så fort det stramade emot började han att backa. Ville inte vara så hård första gången, så jag gav efter. Men hårddrar man det, handlar lastning nog mycket om ledarskap och jag är nog på rätt väg vad gäller det. Mats gick o hämtade en hink Kraft och då var problemen lösta. Han fick gå på och av tre gånger sedan av vi oss, blir inget större problem det där, det märkte jag.
Sen blev det körtur med Anna o jag red herr Tyri. Jobbade hela tiden med att han skulle lyssna på vad jag ville. Ställde höger, ställde vänster. Faktiskt går han riktigt bara att få in i öppnor åt bägge hållen. Slutorna är knepigare, blir lite tjurig när jag håller kvar bakdelen med skänkeln, men han fick ge sig där också, så mycket beröm idag. Att rida på vänster sida av vägen går hur bra som helst. Utför det jag ber om. Sen då knepigare att få över honom på höger sida och gå kvar där. Försöker jag ställa vänster, kommer hela hästen med, hur mycket jag än försöker behålla honom kvar med min kropp, knepigt! Bara nöta på.
Lillan var seeeg. Hon tycker nog att Mats är för tung. Han ville att jag skulle köra henne framöver, tycker hon går bättre när jag håller i spakarna, så det får väl bli så. Han får väl ta över min syssla, att rida killarna :)
Lååång sväng
Till stallet direkt efter jobbet idag, slutade tolv. Mats ledig så han var där före och skulle skotta och göra klart mat odyl. Som ett frågetecken när jag kom, har hästarna varit ute i natt? Vem har mockat undrade han? Mycket riktigt, bortglömda ännu en gång, allt kvällsfoder kvar i boxarna. Hade visst blivit lite missförstånd i planeringen. Anna var på ett hiskeligt humör när hon skulle få komma in o äta upp kvällsmaten. Men det är klart, är dom vana att komma in och sova och äta på kvällen och så blir dom lämnade, då blir en liten ettårsmärr på mycket dåligt humör.
Körtur med killarna tillsammans, på schemat idag. Mats selade Tyri först och antog utmaningen att köra iväg själv. Jag skyndade mig med Qim och körde iväg efter honom. Glad att se att dom redan var framme på rakbanan och hade tagit sig dit utan problem :) Han ikapp dom uppe vid pumphuset och Qim blev glad att se dom, Tyri är nog lite mer van att ha träningskompis, så han brydde sig inte så mycket. Varvade med att skrittade och smålunka. Dom får turas om att springa först och där plats finns får dom gå jämnsides. Tror att det här är kanon för Qim, den lille överambitiösa! Nu får han lärs sig att man behöver inte gå på hetta hela tiden.
På vägen hem antog Mats en till utmaning. Ville att vi skulle svänga upp för stenmjölsbacken en gång till, när vi kom nerför sandbacken.Oj, oj tänkte jag, varför utmana. Men tack och lov hade jag fel. Jag körde först med Qim och visst, Tyri svängde så snällt efter. Idag tom travade han i ganska låg form, iaf när han var först. Han drog åt sig tömmarna och Mats gav efter och då blev han nöjd och gick kvar ganska lågt. Vi tycker faktiskt bägge två att han har blivit lite rundare över ryggen redan, men han har ju fått skritta på ganska mycket, det är han nog inte van vid.
En aningens för mörk bild men man ser i af den omusklade framdelen, men rumpan är välmusklad.
Blev en nästan tre timmar lång körtur, men vi skrittade hemskt mycket och då går tiden.
Sen har han några hårda knutor på den långa muskeln längst ner på halsen, som husse masserade, det uppskattades!
Kliar rumpan mot skåpet.
Syns i blicken att det här är ingen mes till häst. Har dom bara inte kört skallen av honom, tror Mats att det är mycket kvar av den här herren, annars skulle han ju aldrig köpt honom. Å det ser man ju när vi kör jämnsides, ökar när Qim ökar. Får köra lite så och trigga honom :)
Samma dag som han kom. Tror han blivit lite rundare om magen redan, men dom är ju runda allihopa nu. Herbert hade nog bra hö, eller också är vi för generösa. Men äta bör dom o hästar mår ju bäst om dom får äta länge.
SEN så tog vi den lilla prinsessan på en körtur. Gud va hon är duktig! Var gormig o stökig när vi borstade henne före, men så fort vi lägger på selen blir hon som ett ljus. Provade ett annat bett idag, ett lite större som Qim brukar ha. Tredelat av mjukmetall, det gillade hon. Körde lite kortare travpass, kanske bara 30 meter åt gången, fem gånger under hela körturen. Har verkligen styrkan att falla in i trav direkt ! Travar rakt och fint och behåller sin låga, avslappnade hållning o med spetsade öron. Mats bara så lycklig! Vilket gudomligt trav hon har! Studs i gången och bara flyter fram. När vi skrittade rakbanan på väg hemmåt, kom Mats upp jämnsides med henne, han släpar bakom hela tiden annars. Å jävlar så sur hon blev. La öronen bakåt och slängde med skallen mot honom. Du, mig går du inte om! JAG ska vara FÖRST! Oj vad vi skrattade åt henne. Bad Mats göra om det för att se om det bara var en slump, men nej då. Sur som ättika igen. Men så fort han hamnade längre bak åkte småöronen fram och hon blev nöjd. Rätt inställning! Stog stilla och snällt när vi selade av ute, vilken fantastisk liten tjej!
Mer harmoni :)
Veckan har som sagt varit riktigt trevlig, utan några större psykopatfasoner :) I torsdags efter att Sören skott klart tog vi Qim, Rekylen och Tyri på en lång skrittrunda i skogen. Rekylen hade haft en släng av kolik så han skulle röra ordentligt på sig. Han fick igång magen riktigt bra och bubbade o pruttade mest hela tiden. Jag red Qim, så att jag skulle kunna hjälpa Mats om det skulle behövas, men allt förflöt bara så bra. Rekylen gick med en himla fart, så Tyri hamnade på efterkälken, men det brydde han sig inte ett dugg om. Han gick i sin egen värld och tittade sig omkring. När han skrittar håller han huvud och hals lågt och fint, men när han travar så åker hals och huvud rakt upp. Han ligger inte på utan han bara gör så. Där är nog en av orskakerna till hans dåliga ryggmuskelatur, för han har nog i princip bara gått rakbanejobb :( En till sak som jag såg när jag red bakom i trav var, att han går väldigt trångt med bakhovarna. Han liksom svänger innåt med vänster bak och för den över höger bak, landar som lite tå in. Men det var en otroligt kort trav, så det kan kanske bero på att det var lite jobbigt. Dom kan ju ha ett helt annat rörelsmönster när farten ökar.
Selade av honom ute på gården och han stod så lungt och fint! Vi har även börja lära lillan att bli avselad ute och det sköter hon strålande. Alltid bra att dom lär sig det, för ibland är det ju hur kaotiskt som helst när man ska tävla.
Qim hostade lite när vi var ute. Eller han hostar inte direkt, utan han frustar lite först och sen kommer som en luftstöt från honom. Är pigg, har ingen feber och inte snorig, så vi rör på honom iaf, utan att köra hårt. Man kan ju säga att det strular lite, för han hade ju ett kanonlopp på Umåker den 27:e, stängt vid 90´och elva anmälda, men det går ju fler tåg.
Fredag fick dom stå alla tre. Lördag tog Mats Anna i grimskaftet och jag red Tyri med lokselen. Det är ju bra att dom får vara ute tillsammmans allihopa och lära känna varandra lite grann. Anna intresserad av den nya farbrorn.Väldigt intresserad! Tror vi har oturen och fått en väldigt kärlekskrank madame. För kvällarna jag har haft intag och tagit in Tyri först av alla, har hon frusit fast utanför hans box och bara pissat. Så gjorde hon även idag, stannade och pissade. Men den gamle var totalt ointresserad av den lilla som bjöd ut sig. Skönt! räcker med en kärlekskrank farbror.
Gick en rejäl sväng. Jag jobbade med att ställa honom åt bägge hållen och därimellan försöka rida honom rak. På rakt spår har han mycket lättare att ställa höger, har gärna huvudet åt det hållet när man kör oxå. Var inga problem att flytta in framdelen så han gick i en öppna, men slutan förstod han inte, så det jobbade jag inte med.
Otroligt härlig att trava på! Kan ta mig tusan gå i en kortare trav än Qim, och det vill inte säga lite! Kan jag bara vara så mjuk, så mjuk i händerna, i princip inte ta i honom alls, utan bara sitta lite försiktigt emot, söker han sig ner och slappnar av, å då är han fantastisk att sitta på!
Gick runt lite i skogen o det gillar han. Red slalom mellan träden och styrde honom mest med min kropp och viktfördelningen. Red åt ett annat håll än det Anna gick åt, och då blev han lite tittig och undrade var hon tog vägen, men lyssnade ändå. Sen när vi var på väg hemmt igen, så provade jag att vända och fortsätta bortåt, men då kom hans knasiga beteende fram. Men han fick ge sig. Kunde inte vända honom åt rätt håll på vägen, så jag lurade honom in i skogen och gick en volt tillbaka ut på vägen, så då hade han bytt riktning utan att han fattade det :) Går ju bra när man rider, men har man vagn bakom är det ju tyvärr bara att ge sig.
Blir på något sätt blockerad. Han bara driver iväg. Får man honom att stanna, kör han upp huvudet, gapar och börjar att stegra. Nu gjorde han inga stora ansträngningar så jag satt lungt kvar. Sen var allt som vanligt när vi skrittade efter vägen igen. När vi gått nedför sandbacken sa Mats, vi går uppför stenmjölsbacken igen. Han gick före med Anna och svängde vänster, Tyri svängde höger och skulle gå hem. Suck! Samma procedur, lura in honom i skogen och byt riktning. Kloka Anna stod i backen och väntade, och undrade vad den gamla farbrorn höll på med. Så fort jag fått ut honom på backvägen igen, knallade han på i god fart med öronen spetsade. Fattar ingenting! Sen när vi vände på toppen hoppade jag av och gick med honom nerför. Sen bytte vi hästar så Mats fick gå med Tyri o jag tog Anna. Viktigt att Mats också lär känna honom, o gå tillsammans är ju en bra grej.
Hängläpp hade han efter en lång ridtur.
Å kissnödig var han. Både Anna och Qim kissar alltid när vi ställer in dom i boxarna innan vi ska ut,men inte Tyri. Han har kissat på gången, två gånger efter att vi kommit in, eller så kissar han direkt han kommer ut i hagen. Han har mycket att lära om den gamle.
Idag tog vi en rövare och hade vagn bakom bägge killarna. Alltså ingen hjälp om det skulle gå åt pipsvängen. Dessutom bestämde vi att vi skulle ta oss över E4 och köra på Sjöbottsheden. Gick hur bra som helst att stanna och vänta, Qim fick stå först och vara stoppkloss. Inga tendenser till att börja steppa eller vända. Det som är bra med dom här två är att tempot är lika. Dom kan som sagt trava hur sakta som helst bägge två. Turades om att ligga först, mycket nyttigt för Qim att trava efter. Han har väl lite svårt att slappna av ibland. I stället för att korta tempot höjer han huvudet så han nästan är ovanför Mats hjälm. Knäppa häst! Den som ligger bakom är sur och har öronen bakåt, så fort man byter position åker öronen frammåt. Tyri såg väldigt nöjd och belåten ut, iaf när han fick springa först. Var ute i drygt två timmar men vi skrittade hyfsat mycket. Qim lät bara två gånger så det kanske är på väg åt rätt håll. Lite roligt att se att det iaf finns lite vilja kvar i Tyri. När Qim skrittade vid sida av honom och ökade takten för att komma först, så svarade Tyri med att också öka takten. Väl hemma selade vi av bägge ute på gården och sen fick dom hälsa på varandra ordentligt. Förväntade mig ett framben av Qim, men han bara stod stilla och snusade på Tyri. Tyri däremot smånafsade Qim på mulen, bara lite vänskapligt, var inte så väldigt intresserad över huvud taget. Känns som om det ska gå bra att släppa ihop dom framöver.
Sen tog vi Anna på en körtur, Mats fick köra idag. Träffade Tomas o Berra som drog däck. Blev lite småskraj när han kom upp bakifrån, lät ganska mycket från däcket som släpade. Vi stannade så han kom upp jämnsides så hon fick se vad det var. Skrittade en bit med dom, sen blev hon lite smårädd igen och ville frammåt, så vi stannade så dom fick fortsätta förbi oss. Hon slappnade av direkt och coolade ner. Sen fick hon faktiskt trava på en liten bit. Finns nackdelar med att bara skritta också. Hon blir lite okoncentrerad, tittar sig omkring, tjollar med bettet och kan gå lite snett i vagnen. Travar man en bit så blir hon genast mer fokucerad, så det blir nog lite trav i alla fall. Håller nog på attt vara dax att fara ut tillsammans så hon får annat att tänka på.
Crazy Horse???
Runnit mycket vatten under bron sedan sist. Bla så har vi, eller Mats, ska jag förtydliga, köpt en till häst. Sen drog han till sin dotter i Frankfurt några dagar, så jag har inte varken haft tid, eller ork att blogga. Dygnet har bestått av jobba, hästar, sova, jobba, hästar sova. Typiskt man hade jobbarhelg när han åkte iväg. Vad har han köpt då? Jo, en gammal pensionär på 10 år.
Tyri Svarten
Mats har trånat efter honom i ca två år o i fredags ringde dom och sa att han var till salu. När vi har sett honom på TV någon gång har Mats alltid sagt: Det är en jävla bra häst det där.
Nu blev det så att han åkte ner till Borlänge i lördags och hämtade den gamle. Stannade i Sandviken hos sin kompis Göran över natten och kom med honom vid fyratiden på söndagen. Var lugn och fin efter den långa resan. 
Gick en sväng med honom så att han fick röra på sig efter sju timmar på bilen.
Sen fick han gå in i boxen och vi tog Anna på en tur. Snäll som vanligt. Dom håller på att samla ihop järnskrot på ett ställe efter vägen, det utökas med nytt varje dag. Blev lite rädd för ett par gröna plåttunnor och en stor gul traktorskopa som var ditställda, hade lite tendens att vilja bryta ut åt sidan, men Mats gick fram till hennes huvud då gick allt bra, konstigt om hon aldrig skulle reagera på någonting.
Vi släppte inte ut den nya på måndag morgon utan Mats gjorde det när han jobbat klart, hade bara halvdag. Var lugn och fin, tittade sig nyfiket omkring. En som också var nyfiken var lilla Anna. Stod och stirrade på honom hela tiden. Qim däremot var upprörd! Hagarna är bredvid varandra och han gick hela tiden längs med tråden och hade öronén bakåtslickade, vaktade sin lilla vän. Rekylen brydde sig inte ett dugg, han hade ju kunnat hälsa på honom på natten iom att dom hade boxarna bredvid varandra.
Åkte till stallet direkt efter jobbet, Anna Dahlberg som är equieterapeut skulle kolla igenom Qim. Som vi har sett drar han upp vänster bogblad, annars kändes han hur fin som helst, kunde känna lite gallor höger bakknä. Qim är bland de mjukaste hästar hon har känt på. Är nog inte lätt att böja fram någon hälta på, särskilt inte bak tyckte hon, för det tar aldrig stopp. Satt lite akupunkturnålar på honom efter hela överlinjen och oj va trött han blev! Gäspade gång på gång. Fick rådet att stretcha vänster bog, se till att han slappnar av och släpper ner den och stretcha snett framåt och bakåt.
Fick känna igenom Tyri också. Hon var förvånad hur fräsch han kändes, men tanke på att han startade så sent som för sex dagar sedan. Mjuk i musklerna och kunde inte känna några anspänningar. Däremot så har den gamla hästen absolut inga muskler längst hela ryggen. Ser ut som Lucky Luke´s häst Jolly Jumper. Ryggrad som sticker upp och höftknutor som sticker ut. Har mest troligt gått med helt fel sadel en längre tid, så han har inte kunnat utveckla muskler. Fattas säkert 5 cm av muskler på bägge sidorna av manken och ner mot bogbladet. Absolut ingen sadel på den hästen på ett bra tag. Är dessutom lite snedmusklad, så vilken sadel man än skulle lägga på kommer att ligga snett.
På tisdagen fick Anna bara lite pyssel och vi tog killarna på en promenad tillsammans. Jag red Qim och han hade väldiga problem att hålla jämna steg med Tyri, för han gick på i en otroligt rask takt. Gick lite stigar i skogen. Efter en liten hoppbana av trädstammar så han fick lyfta på benen och det var han väldigt duktig på, inget snubbel där inte.
Sen då på onsdagen skulle Mats ut och skritta honom i vagnen. Jag var kvar i stallet och mockade och skulle fixa maten. Såg väldigt harmoniskt ut när dom skrittade iväg. Efter ett tag ringde Mats. Du, nu måste du komma och hjälpa mig. Va? Vad har hänt? Jo, när han kom ut från gården och skulle svänga höger, mot rakbanan som leder ut mot heden, gick det absolut inte. Hästen bara vrider huvudet mot höger, skjuter ut bogen mot vänster och bara driver iväg mot vänster. Han blev alltså tvungen att gå in mot "byn". Gick en runda och tog sen en genväg till stallet. Men nu är det så att genvägen är rejält geggig just nu och där är en hemmabyggd bro över en å man måste över. Mats blev "lite" nervös hur det skulle sluta, men det var inga problem alls, han bara klampade på. Sen när han kommer ut på rakbanevägen o ska ta sig efter den till skogen, är det kört igen. Får hästen runt och tar geggavägen tillbaka där jag möter upp honom.
Blev riktigt orolig när han ringde men det gick ju bra. Gick med honom hemmåt och hästen var hur fin som helst. Vi bestämde att vi skulle fortsätta rakbanan frammåt och inte gå hem. Men när vi kommer till infarten till stallet går han inte att styra rakt fram. Vrider sig in mot stallet och jag får med all min kraft pressa honom frammåt mot vägen. Sen går han så snällt igen. När vi kommer till vägskälet där geggavägen är så ska han bara in där. Mats försöker styra rakt fram, men han bara gapar, jobbar med tungan och är helt ostyrbar. Får igen putta honom efter vägen och sen är det helt problemfritt igen. Skrittar rakbanan fram och tar en liten sväng skogen sen hemmåt, helt problemfritt.
Tar in de andra två så dom får äta lunch. Sen bestämmer vi att vi tar honom en sväng till och jag ska rida Qim med. Samma procedur upprepas. När Mats ska svänga höger mot rakbanan flippar han ur! Nästan kastar sig åt vänster, kör upp huvudet, gapar och när Mats försöker få honom att stå still börjar han småresa. Vi hade inget annat val än att ta vänster. Gör en sväng tillbaka på en gård en bit efter vägen och försöker ta oss mot rakbanan. Icket! Vid vändplanen in mot stallet gör han samma sak, bara bryter åt sidan. Mats ta i honom för att stanna upp, då börjar han resa i vagen. Herrejävlar vilken idiot! Var bara att låta honom gå i motsatt riktning, så vi körde ner till badplatsen. Finns en stor vändplan där och där gick det hur bra som helst att styra honom till höger och vänster. Suck.
Därifrån tog vi genvägen över Hästkroken och allt flöt på bra. När vi kom fram till rakbanan och skulle ta höger ut mot skjutbanan började han igen. Hoppade av Qim snabbt som sjutton och puttade honom rätt väg, sen gick allt hur bra som helst. Körde stenmjölsbacken upp och tog sandbacken neråt på hemvägen. Väl i stallet släppte jag in Qim i boxen direkt och hjälpte Mats sela av, vi stod ute och han stog helt blixtstilla hela tiden.
På torsdagen tog jag lokselen på honom och gick ut från stallgården. När vi närmade oss vägen utanför började han bryta vänster direkt, skulle absolut inte till höger. Lilla jag kämpade och fick honom till slut att stå still. Sen gick jag runt på volt, i höger varm o vänster varv. Provade att gå mot rakbanan och det gick bra. Vände gick ett varv på volten och ut mot rakbanan igen. Så där höll jag säkert på i en tjugo minuter. Nina kom och jag stannade och pratade med henne. Då började han steppa, gapa, jobba med tungan och tillslut började han stegra. Jesus! Vilken psykopat! Snacka om att bli uppstressad! Hästen är absolut inte dum, utan det verkar snarare som ett psykiskt problem....Fortsatte lite där vi slutade innan och han skötte sig riktigt bra!
Sen gick jag in på stallgården igen och tog pallen och satt mig upp på honom. Hade buntat rejält under lokselen men olika paddar. Stod helt still när jag satt mig upp sen började cirkusen! La in backen, ptroade så han stannade, då började han stegra i stället. Bad Tessand leda mig in på ridbanan o är gick det bra. Red bara några varv o sen gav jag mig.
Köre den lilla när Mats kom och det är helt otroligt. Hon som är ett år är den som sköter sig bäst! Vi delade på oss så jag körde henne alldeles själv en bit. Funderade lite i början var Mats tog vägen, men knallade sen på som vanligt. Sen när vi möttes upp igen blev hon glad att se husse. Qim fick vila för han hostade lite grann. Undra om det kan vara akupunkturen som satt igång någonting som legat i kroppen?
Fredag tog jag Tyri igen på en promenad. Den här gången följde han mig helt utan protester! Gick utan problem att ta sig efter rakbanan. Sen när vi kom till avfarten till genvägen mot Hästkroken så började han igen! Samma procedur där som vid stallet. Gå runt runt på volt hitåt o ditåt. Efter ett tag gick han efter mig som en hund. Då tog vi en liten sväng i skogen bara för att mysa. Tror Mats har rätt i sin teori. Hästen ser en rakbana och vill absolut inte dit. Tyvärr! Risken finns väl att han är bränd i skallen.
Red Qim en liten stund på ridbanan utan att ställa alltför höga krav, bara så han också får känna sig omtyckt:) Sen tog jag även Anna dit och försökt köra lite lydnadsövningar. Men där är hon den som uppför sig sämst:) Tjurskallen kommer fram och hon försöker göra som hon vill. Men man får lirka och locka så då går det bra.Är väl inget roligt att gå runt där tycker hon. Men hennes hovar behöver lite mjukt underlag, för jag tror hon håller på att vara lite hovöm.
Lördag hade jag timmar och tog Tyri på promenad igen. Känns som om man måste lägga mycket tid på honom så här i början. Den här gången visade han inga som helst tendenser till att bråka. Följde mig rakt fram på rakbanan som en hund. Skönt! En sväng i skogen och sen hem. Anna fick en promenad i grimskaft runt Hästkroken, sen var det dax att åka tillbaka på jobbet.
Direkt till stallet efter jobbet på söndag. Tyri fick en liten stund på ridbanan, hade honom vid handen först. Riktigt duktig på att lyssna! Kan gå väldigt sakta så man hinner korrigera honom. Jobbade med böjning och att han ska söka sig framåt, nedåt. Riktigt avslappnad och trevlig! Mjukare i vänster varv. I höger blir det mer som när dom voltar inför start. Ställd utåt och skjuter innåt med bogen. Men med ett lätt mothåll på halsen med handen, gick han att forma riktigt bra. Sen satt jag upp o red några varv innan jag gav mig. Han är iaf otroligt känslig för hur jag fördelar min vikt, positivt!
Qim fick en sväng i mörkret runt Hästkroken, för där är det gatbelysning. Nu går det inte att fara i skogen efter halv sex, ser absolut ingenting. Men sedan Tyri har kommit har Qim otroligt bråttom när vi är ute, mer än vanligt. Han vill helst inte lämna Anna när det är två killar hemma som kan lägga beslag på henne. Nu går ju inte Tyr tillsammans med dom ännu, men det kan ju inte Qim fatta, han tror nog att han ska knycka lillan av honom:) Känns lite oroande at släppa ihop dom framöver, men vi ska göra ett försök iaf. Mest praktiskt att ha alla i samma hage, både vad gäller vatten o mat.
Slutade elva på måndag så direkt till stallet. Började med Tyri. Loksele på och upp på ryggen. Blev riktigt förvånad då hästen knallar iväg ut från gården helt utan protester. Svänger självmant höger mot rakbanan o går på med öronen frammåt. Oj, oj klapp och duktig häst. Vill svänga in på vägen som går in strax efter sommarhagen. Jag tar i honom och säger proo. Han stannar och så är cirkusen igång. Backar, försöker vända,stegrar, men jag så får jag honom åt rätt håll och så skrittar han bara på igen. Närmar mig infarten mot Hästkroken och väntar på protester, men inte, fortsätter rakt fram. Förbi skrothögen och sen blir det tvärstopp! Bråkar rejälv. Jag sitter bara lungt och väntar. Måste ta i honom ibland då han drar åt sig tyglarna. Backar, kör upp huvudet och börjar stegra. Först små resningar, sitter bara och åker med. Han är egentligen ganska lugn, flippar inte ut totalt, men ändå stressad på något sätt. Försöker lugna honom, men han stegrar högre och högre så jag bestämmer mig för att hoppa av till slut. Vill egentligen inte, men han stegrar så han står rakt upp och vill inte riskera att han stegrar över. Behärskat förbannad! Samtidigt blir man rädd. Jävla häst! Går rakbanan frammåt och han följer som en hund. Irriterad hela vägen. Kräver att han går bakom mig och inte en hov för långt fram. Kortar stegen och han är uppmärksam och gör likadant. Känner nog vibrationerna att han är nära en strypning.
Men är det något jag besitter så är det tålamod. Visst kan jag höja rösten och knuffa till honom, men inte slå, för då är man själv den stora förloraren. Har kontakta en tjej här i Bureå som är utbildad Parelliinstruktör, alltså jobbar med ledarskap och hon ska få hjälpa oss. För vi behöver hjäääälp!!!!! Enligt förra tränaren går han köra allt, älskar att bli riden och är jättesnäll. Visst, jättesnäll är han i hantering. Ägaren säger detsamma, småflickorna kan ju köra honom. Skötartjejen sa till Mats, ni har köpt en kanonhäst. Men va fan, har dom skickat en annan?? Eller testar han oss stenhårt? Fortsättning följer.
Debut för Mats
Idag har Mats för första gången fått köra Anna i vagnen:) En bidragande orsak att han inte kört, är ju att jag är minst 30 kilo lättare. Men idag ville vi ta dom två tillsammans och då var det enklast så. När vi kom ut på rakbanevägen kommer en stor traktorgrävare och svänger in och börjar lossa sin skopa. Qim den rackaren drar ihop sig och börjar steppa. Anna tar något travsteg, sen går hon lugnt vidare, cool tjej! Får väl skylla på att Qim är på g igen:) Allt går bra. Jag får stanna och vänta in dom lite då och då, för Qim skrittar på i en rask takt. Blir omkörda av en bil på skjutbanevägn och när vi närmar oss börjar det smälla. Tar det säkra före det osäkra och vänder strax före. Oj vad hon är duktig! vänder snävt, som hon inte gjort annat. Sen strax före Åke är dom på väg ut med bilen, så vi stannar och väntar på att dom ska backa ut. Nemas problemas. Nästan hemma står en bil med släp parkerad, men någon maskin på släpen. Ååh, så farligt säger Qim, men den lilla coola tar det lungt. Snacka om att vara trygg i sig själv, underbart!
Var in och körde provlopp men Qim i onsdags igen. Provade att sätta skygglappar på honom den här gången, någonting mellan hel och halvstängt. Efter värmningen sa Leif att han känndes betydligt lugnare än förra gången. Så är det väl oftast när dom varit borta ett tag, då är dom sugna som sjutton första gången man är in. Gick iaf bra med skygglapparna, blev inte tokrädd när det kom häst bakifrån.
Var ett ganska stor gäng, tror det var elva stycken och vi fick spår åtta. Som alltid startsnabb, men Leif var tvungen att ta upp direkt för hästen framför gick inte iväg så bra. La sig tredje invändigt och det första gänget drog iväg före de andra. Gick 35 första 1000, perfekt tempo. Schubbe, Fuxy och Qim blev en egen liten klunga, sen anslöt en bloding. Spännande när den kom upp jämnsides och förbi, men det fixade han. Tyvärr snubblade han till femtio meter före mål, höger bak, blev inte galopp efteråt, men tappade givetvis rytmen lite, synd tyckte Leif för han sög i grejorna riktigt bra på upploppet. Gick 34.8 och det är ju en klart godkänd tid och inte trött efteråt.
Men att han snubblar någon gång då o då känns sådär. Är det okoncentration eller att han blir muskeltrött eller något annat. Snubblade ju för Berg en gång och han tyckte vi skulle blistra upp höger bak, men det är ju där han är behandlad nu?? Anna ska komma och titta på honom på måndag, hittar hon någonting kan man ju kanske köra en intensivbehandling några veckor i rad.
Blev schamponerad, för rakning stod på schemat dagen efter. Är riktigt tät i hårremmen redan och han blev så fin. Har skär som inte tar riktigt in på skinnet, så nu är han som en säl i hårremmen. Blank som sjutton och blir i princip svart på vintern. Jättefin! Så nu är han redo för galoppintervaller i backen imorron.
Tyvärr så blir det täcke på nu. Lilla Anna hade lite problem att hitta ett bra kliställe, när han helt plötsligt hade kläder på sig :)
Först äter vi med den ene....
Sen äter vi med den andre...
.
Å sen äter vi med varandra...
Men man ser att hon har mera distans till Qim. Han är den som är mer bestämd med henne, men också den som är mer kärvänlig. Har aldrig sett henne och Rekylen stå och klia varandra, medans hon och Qim ofta gör det. När man lagt ut hö så är det Rekylen som i början går mellan alla högar, och de andra två som hela tiden får gå undan. Men när dom kommit till ro, så äter alla med vilken partner som helst. Intressant att studera!
Det rullar på
Var och galopperade i backen med honom igår igen. Oj vad han tycker det är skoj! Drog två repor i sandbacken och tre i den stora. Galopperade jämnt och fint och bytte galopp som förra gången. Tror vi ska sluta köra i backen och bara rida honom där. Bättre han galopperar med mig på ryggen än i vagnen :) Riktigt lugn och fin på vägen hem, kunde faktiskt skritta, fast snabbt gick det.
Killen håller på att sätta riktigt mycket med päls nu också. Qim får en otroligt tät vinterpäls, så jag överväger att raka honom första svängen efter provloppet på onsdag. Svettas ju så otroligt lätt så fort dom blir lite långhåriga och torkar så långsamt. Lite trist bara att då måste han ha täcke på sig hela tiden nästan och Qim har förut haft problem med klåda, men har varit bra sista året.
Den lilla positiva jobbar på. Vagnen är det som är roligast i hela världen. Har träffat på lite hästar både bakifrån och frammifrån. Visst blir hon peppad, men behåller ändå lugnet. Mött bilar och det är heller inget problem. Igår fick hon gå ända till sjutbanan. Har varit lite problem att ta sig dit, för det har varit enorma vattenpölar över hela vägen och den lilla vill helst inte gå i dom. Nu hade dom försvunnit, så vägen var framkomlig. Qim han är tvärt om, han går helst rakt igenom, en fördel med att ha badat med dom.
Blev omkörda av en bekant som också är hästägare. Han stannade bilen och kom ut och ut och pratad med oss. Blev imponerad hur still Anna kunde stå. Hon uppför sig ju som en gammhäst sa han. Tyckte hon var stor och rejäl. Det här blir nog ingen liten häst, större än Qim iaf trodde han. Tänker på Ernst, hovslagaren som sa, den här blir nog inte så stor :) Men hon är ca 146 nu och ca 149 bak, så större än Qim blir hon.
På vägen hemmåt valde hon själv att inte svänga mot rabanan som leder till stallet, utan ville fortsätta mot E4:an, det visar hur arbetsvillig hon är. Bara försöka behålla lugnet och inte forcera frammåt, för visst håller det på att vara lite tradigt att bara skritta runt, aningens långtråkigt. Men för egen del har jag börjat använda hedsetet till telefonen, så jag lyssnar på radion och sjunger en liten snutt då och då.
Såg Kriteriet och Oaks idag. Otroligt att bägge vinnarna bara gjorde sin femte start i livet! Att gå 13,9 med galopp, en treåring, var ska detta sluta? Men SÅ skoj att det var en Umeåhäst, och tränaren Sören Lennartsson har endast tio hästar i träning. Sen då V75 finalerna igår. El Sueco som Kristina Wiik köpte av Krister Söderholm för två år sedan som fyraåring. Vad man hört betalad hon 5000 för honom, dyr var han iaf inte. Premade för Krister som tvååring men sen var det stopp, hände ingenting. Kristina kvalade honom som femåring och sen har det hänt saker. Som femåring ifjol sprang han in nästan 500 000 och i ÅR har hästen tjänat ganska precis 1 000 000! Gjort 27 starter i sitt liv och vunnit 14 av dom, flera på V75. Det är sådana sagor travet behöver. En liten amatör i norr som hittar guldklimpen, helt underbart! Enligt Stig H Johansson kommer det inte att slut här, härligt!
Drömmar ska man ju ha, det är det som förgyller livet. Frågade Mats om vi skulle betala in första premien till tjejernas kallblodskriterium och det måste vi väl göra. Sen återstår det ju att se vad det blir. Det är alltid en avvägning. Har du en tidig och snabb häst, vill man ju givetvis vara med i de stora sammanhangen. Men samtidigt vill man ju inte bränna krutet för fort. Hur som helst, jag drömmer vidare. Ni ska se, kanske Qim dyker upp på V75 om några år :)
