Ont i kroppen
Vi kämpar på i ur o i skur. I onsdags fick alla pållarna vila, tror jag, minnet börjar svikta:) Men när man inte skriver varje dag, är det inte lätt att komma ihåg vad man gjorde och när. I torsdags var Mats iaf ut SJÄLV med Tyri. Han skötte sig riktigt bra. Bara en gång bestämde han själv var han skulle gå och det var när dom kom ner för sandbacken och Mats hade tänkt ta den svängen igen. Men han kunde vända honom vid skjutbanan och sen var det smärtfritt resten av vägen.
Sen tog vi tillsammans Anna o Qim på en sväng. Jag red o Mats körde. När vi nästan var framme vid pumphuset möter vi en baklastare med en stor skeppa skrot baki. Jag viftar med armen för att göra honom uppmärksam på att vi kommer. Vägen är så smal att mötas går inte. Först trodde jag inte att han hade tänkt stanna, så jag hoppar av Qim och viftar ännu mer. Tack o lov så saktar han farten och svänger av vägen o stannar vid sidan. Qim tycker väl det är lite läskigt att måsta gå förbi, men mer orolig är jag för dom bakom. Men vill inte stanna, för då kan ju risken finnas att även hon blir orolig. Jag o Qim passerar och Anna hinner just så pass komma upp jämnsides med traktor då han gasar på och kör iväg. Visst, lite otäckt tyckte hon att det var, men skötte sig VÄLDIGT bra! Tack o lov verkar inte tensenserna till att vända finnas i hennes vackra huvud :)
Igår så red jag galoppintervaller med Qim. På vägen till backen tog jag den lilla hoppstigen som finns skogen. Roligt tycker han det är att få hoppa! Var riktigt duktig! Efter första hoppet fortsatten han i galopp och hade helt ok avståndsbedömmning till de andra små skutten. Skulle kanske hoppträna någon gång innan backen fryser på. Gick bra i backen och varierade galopp, lite svårare att få honom att ta vänster men jag lyckades. Fick gå två i den stora backen o en i sandbacken. Iom att han har varit lite"hostig" ville jag inte pressa för mycket, men inget sånt lät höra av sig.
Sen så skulle Stefan ut med Rekylen, så då red jag Tyri med dom. Han har varit långsam i skritten här i början, men igår var han riktigt peppad. Skrittade jämnsides med dom, men han knallade på och ville ligga lite före, såna tendenser har han inte visat förut. Rekylen kämpade också på och skrittade det fortaste han kunde. En bit efter skjutbanevägen skulle Stefan trava på, så jag bestämde mig för att vända och hitta på andra grejor tills dom kom tillbaka. Tyri blev småtjurig, pep till och tjorvade lite, men jag fick honom att vända och skritta på åt andra hållet. Lite på tårna, men ändå kontrollerbar. Vek av in till det lilla sandtaget och där kom ännu en protest.
Fick honom på andra tankar o gick till den lilla hoppstigen. Helt klart så lyssnade han efter Rekylen men fick honom ändå att lyssna på mig. Red slalom mellan tallarna ock krävde lite uppmärksamhet och det gick bra. Sen när jag kom ut på vägen hade jag tänkt möta upp Rekylen, men det var bara att glömma. Psykohästen kom fram o det var bara att styra in i skogen igen o lura honom lite. När jag sen kom ut på vägen igen o styrde hemmåt kom Rekylen travandes bakom oss. Kände hur han laddade o var osäker om han skulle gå att kontrollera, men jag stannade honom o han kikade bakåt o coolade ner.
Fortsatte hemmåt, Tyri först, och möter Camilla som kommer galopperande mot oss på rakbanan. Herre jössus, trodde hästen skulle krypa ur skinnet. Ett tag var jag beredd på att han skulle tvärvänd och dra, men det blev mest trav på stället. Rekylen gick om och det var spännande ett tag. Bad Stefan vänta så jag kunde lägga honom bakom vagnen på Rekylen o han lugnade ner sig. Skrittade lungt hemmåt, då han hör Camilla komma bakifrån. Det som är otrevligt med Tyri, är att han sätter upp huvudet, så man nästan har hans öron framför sitt huvud. Det finns som ingenting kvar av hästen framtill. Ju mer man tar i honom, ju kortare blir han, å ta i honom måste man ju ibland. Mycket energi, travade på stället och var laddad till tusen! Men, upp bakom vagnen igen och han lugnade sig ganska fort. Kanske dax för en riktig urblåsning?
Sen när jag hoppade av hade jag SÅ ont i kroppen. Kan inte påstå att hans rörelseschema passar min kropp. Jag har ju lite problem med bäckenet ibland och det är där det tar stryk. Stel som en riktig gammal tant och det tog rejält ont att gå. Rider man oftast samma häst så blir man nog van, och alla rör ju sig olika. Få se hur lång tid det tar att ställa in sig på den här.
Idag lastade vi Qim och åkte till Burvik. För en gångs skull kunde jag vara med o rida för Lena. Vi har uppehåll över sommaren, men har inte haft möjlighet att vara med någonting i höst. Första passet gick väl sådär. Qim´s hjärna var på annat håll, ganska vanligt! Tittade på cyklister som passerade, svarade hästr som gnäggade och allt möjligt. Jag kämpade på iaf och fick lite uträttat iaf. In med Qim i stallet och så tog vi oss en fika inne i huset.
Andra passet mycket bättre, en mera koncentrerad häst. Visst, ibland var han ju tvungen att titta på vad som hände runt i kring, men ändå mycket mera lyhörd. Blev mest att jobba på med öppnor o slutor. Den här gången gick slutorna som ett rinnande vatten medans öppnorna var knepigare. Antingen förböjde han sig eller också gick han bara böjd rakt fram.
Försöker en öppna, men Qim går böjd rakt fram.
Här är han inne i öppnan, dvs framdelen går innanför spåret o bakdelen kvar ute, inner bak hamnar under o bär.
.
Åt andra hållet.
Hörnpassering i sluta, som ska övergå i öppna, lite jobbigt idag.
Men, vi tar det om å om å om igen....
Sluta, med en aningens, men bara lite, felställd häst o hjärnan på annan plats :)
Ganska bra utförd faktiskt :) Ställd lite mer i rörelseriktningen, viktigt det där.
Åt andra hållet. Rund o go rumpa :)
Travade lite på volt sen och Lena är otroligt duktig på att se störningar i rörelserna. Hon tyckte att Qim satt ner vänster fram så mycket hårdare än höger. Mer destinkt på något vis. Ingen hälta, men någonting var det. Kan kanske ha något samband med vänsterbogen som han gärna vill dra upp. Travade igår o red lätt och han kändes liksidig på bägge sidorna, så vette sjutton vad det kan vara? Men nu tutar vi o kör, blir nog att anmäla honom till veckan o hoppas på att vi kommer med.
Tillbaka i stallet lät vi Qim stå kvar i transporten o hämtade Tyri för lastträning. Tio år o måste träna! Tjafsade lite i början. Man märker att han är van att SPRINGA på. Blir inte direkt stressad men lite tjurig. Hade kedjegrimskaft som jag hade fäst under hakan. Så fort det stramade emot började han att backa. Ville inte vara så hård första gången, så jag gav efter. Men hårddrar man det, handlar lastning nog mycket om ledarskap och jag är nog på rätt väg vad gäller det. Mats gick o hämtade en hink Kraft och då var problemen lösta. Han fick gå på och av tre gånger sedan av vi oss, blir inget större problem det där, det märkte jag.
Sen blev det körtur med Anna o jag red herr Tyri. Jobbade hela tiden med att han skulle lyssna på vad jag ville. Ställde höger, ställde vänster. Faktiskt går han riktigt bara att få in i öppnor åt bägge hållen. Slutorna är knepigare, blir lite tjurig när jag håller kvar bakdelen med skänkeln, men han fick ge sig där också, så mycket beröm idag. Att rida på vänster sida av vägen går hur bra som helst. Utför det jag ber om. Sen då knepigare att få över honom på höger sida och gå kvar där. Försöker jag ställa vänster, kommer hela hästen med, hur mycket jag än försöker behålla honom kvar med min kropp, knepigt! Bara nöta på.
Lillan var seeeg. Hon tycker nog att Mats är för tung. Han ville att jag skulle köra henne framöver, tycker hon går bättre när jag håller i spakarna, så det får väl bli så. Han får väl ta över min syssla, att rida killarna :)