liaannaochqim

Varför då? Jo, nu har vi lämnat Anna på travet. Känns faktiskt jättejobbigt!

 

 

När vi kom hem därifrån, var jag så trött psykiskt, att jag bara la mig och sov. Riktig ångest. Som att lämna barnen på dagis och dom gråter hjärtskärande, usch!  Nu verkade den här bruden faktiskt inte bry sig så värst mycket. Hon fick en ny kille som heter Ragulin och dom fann varandra direkt :) Han verkar vara en otrolig snäll kille på 4 år.

 

 

Brunstig blev hon o gick och småpissade :)

 

 

Lite intresserad blev han väl allt, men prövade aldrig att kliva på iaf.

 

 

Kanske mat på gång?

 

 

Nähä, bara vatten.

 

 

 

Sen fick dom kraftfoder och inga som helst egen nyttiga tag från någon av dom. Hon har ändå hov att uppföra sig :) Det som känns jobbigt är att hagarna är riktigt dåliga, små och inte urstädade :( Ser rent väldigt ovårdat runt i kring, otroligt eftersatt. Nu går dom i en hage som kanske är på 150 kvadratmeter, lite skillnad mot de två hektar hon har kunna röra sig på hemma :(  Men positivt är att dom är ute dygnet runt :)

 

Vi tog Qim med oss när vi åkte in på banan. Anna Lindmark som hon ska vara hos var ute o körde, så vi gick en sväng runt och miljötränade, lite spännande var det allt. Nya saker var hon än tittade. Rörelse överallt, lite överdrift kanske, men det var ganska mycket folk igång faktiskt. Gick in på innerplanen och tog ett varv där. Sen fick dom gå in i varsin box i Annas stall. Hon hittade vattenkoppen och undersökte, himla spännande!

 

När Anna var tillbaka selade vi på dom, så att hon kunde köra första rundan med Qim.

 

 

 

 

 

En rädd och överladdad Qim. Tål ju inte höra sprutet på plasten. Vi skulle ha dövat honom mer. Var på vippen att han skulle dra några gånger med Mats. Våra vagnar har ju inte plast som går så långt ner och det låter faktiskt riktigt högt, och otäckt tycker Qim.

 

 

 

Kollar in matte :)

 

 

 

 

Hon skötte sig fantastiskt bra! Lite vingligt var det väl de första två varven. Lite svårt att koncentrera sig på att bara springa och inte titta på allt. Dom stod på banan med en traktor och jobbade med en reklamskylt, det bekom henne inte ett dugg. Sen blev det lite mer koncentrerat och då såg hon riktigt fin ut! Har ett långt och vägvinnande steg sa Anna. Nu är hon riktigt gammelskodd, så bitvis klonkade det när hon slog ihop. Men hon hinner helt enkelt inte undan med fram i vissa farter. När dom körde lite snabbare gick hon fri. Ernst skulle sko om i slutet på veckan.

 

Dom körde sex bakvarv sen skulle dom prova att vända upp. gick hur bra som helst. Men, hon har ju fått vända snävt här hemma gansk ofta, så det har hon tränat på. Annars är visst det en grej unghästarna kan ha problem med. Körde ett rätvarv sen gav dom sig. Hon var faktiskt lite trött lillan. Nu var det ju otroligt varmt och sen hade hon ju gått i ett för henne ganska snabbt tempo under ganska lång tid. Men Anna tyckte att hon var mycket trevlig att köra :) Det var ju positivt!

 

Sen provade vi på duschboxen, inte roligt. Avskyr när vattnet sprutar på bakbenen. På kroppen går det ok, men som sagt bak är besvärligt.Hon började slå lite med ett bakben innan hon var helt klar så jag gav mig. Är ju plåtväggar som inte når ända ner till golvet. Är rädd att dom skär sig om det vill sig illa.

 

Varför vi har lämnat in henne är för att hon ska få bli van miljön. Få en chans att trava lite fortare på jämnt underlag och få lite tips och råd hur vi ska fortsätt framöver. Anna har sex hästar i träning så hon har nog lite tid att lägga ner på henne. Vi har pratat lite om att en månad ska hon vara där iaf. Kostar ju 280 kronor per dag, men förhoppningsvis ska hon väl klara premieloppet efter lite träning, så då betalar hon tillbaka. Om inte så får ju farbror Tyri betala kalaset :) Vi väntar ju ännu på bilen som vi ska köpa, så vi är fortfarande utan dragbil. Blir så bökigt att låna så fort man ska in, så lite praktiskt så här oxå.

 

Sen var vi in på info. möte om banans framtid senare på kvällen. Vi bara var tvugna att åka förbi lillan så klart. Ropade på henne när vi närmade oss hagen men hon svarade inte. Va? Men ganska skönt. Tänk om hon hade skrikit ett hjärtskärande skrik, fy va hemskt. Hon stod där med sin kille o pillade i lite gräs i godan ro:) Bjöd henner på äpplen. Hon fick äta upp bägge, för killen ville inte ha :) Hon såg efter oss när vi gick men följde inte efter. Hon verkar trivas bra.

 

Visst har hon funnits mycket i tankarna idag. Undra hur det går? Vad händer om Ragulin tas ur hagen och hon blir ensam? Jag är egentligen ingen pessimist, men det är mest oroliga tankar som kommer.Snacka om hönsmamma. Men man tycker ju så mycket om dom och är så rädd om dom, precis som man är om barnen :)