liaannaochqim

Det innebär att man var hemma från stallet strax efter 18. En hamburgare i stekpannan o potatismos. Kärleken kom till stallet när jag var klar, han skulle köra Anna. Han fick en uppvärmd burgare i micron :)
Nu ett glas vitt, liven och lite tid för bloggning.

Både Anna och Qim har fladdrat av sig en framsko var i hagen. Inte konstigt alls, otroligt att dom har någon som sitter kvar. Jösses vad dom är i gasen nu. Glada när all snö i hagarna är borta och man kan gasa runt. Ingen av dom kan då ha ont i kroppen som dom hoppar och studsar. Qim är värsta rodeohästen. Kan helt plötsligt bara studsa rakt upp, precis som en liten killing å tjuta som ett riktigt sursto. Sen börjar jakten på Anna och allt är full rulle. Rekylen deltar oftast inte, men ibland kan även han bralla lite.

Enda gången han på g, är när det vankas mat, å Anna uppför sig helt rabiat varje gång. Mopsar så mycket hon bara törs och det vill inte säga lite. Går till anfall mot Rekylen och vänder och slår, på behörigt avstånd för visso. Visst, han blir himla less på henne, men jag måste säga att han har en ängels tålamod :) Qim han är klok och håller sig därifrån. Så fort hon börjar, då drar han längre ner i hagen, vill inte bråka på det sättet.



Här ser hon ju riktigt snäll ut, kan se mycket värre ut:) I veckan när jag o Stefan skulle köra ut skit ur hagen skulle hon ju givetvis vara med, helst mellan barken och veden ska hon vara. Började bita på handtagen på skottkärran och Stefan sa åt henne.Oj, oj hur hon såg ut! Öronen slickade, näsborrarna dragna bakåt det som går och som skakade huvudet mot Stefan. Å sen hur besviken hon blir när man inte blir rädd för henne :) Hon gör absolut ingenting dum, så smart är hon iaf. Men man måste ju försöka ta för sig, på någon lyckas det säkert.

Men som sagt när det kommer till jobb så är hon en liten pärla. Mats har varit ut med henne regelbundet nu och han är helnöjd! Hon är nöjd över att få springa på nygamla vägar igen. Hon har fått gå ensam de sista gångerna, viktigt att klara sig själv.







Peter Wikström kom föresten och hjälpte oss tillbaka med skon, sen blev det lite travsnack :) Mats ville inte slå dit den iom vi för tillfället kör med öppen tå. Men på Qim var det inte så noga, pang pang så satt han tillbaka den :) Peter sa att han kör med öppen tå på alla sina unghästar. Men..det kunde ta på kotorna sa han, så man får vara lite lyhörd. Men hon ska nog inte gå så länge med dom.

Qim har jag faktiskt ridit idag, det var ett tag sedan. Inte det minst galoppsprång fick han göra. Kändes att han mest är körd senaste tiden. Skritten var travarskritt, snabb och med skjutande bakben. Mats har ju som sagt kört mycket arbets med honom och det märker man ganska mycket. Ska ta och rida honom lite mer här framöver, så han inte blir en travhäst igen :)

 Någon jag har ridit mycket är Tyri. Har varit två svängar på andra sidan E4:an med honom, alldeles själv dessutom. Han vill ju som sagt svänga in mot Markströms varje gång. Första gången försökt jag lura honom och svänga in vägen före, förbi Peter, den vägen har han aldrig gått. Men se det gick inte. När vi kom till Markströms gård så vek han bara in där. Hade dessutom tänkt gå in i deras stora port som var öppen, knäppkork! Men..gick hyfsat att få honom därifrån och sen knallade han på som om ingenting hade hänt.

Stog så snällt och väntade, innan vi kunde gå över E4:an. Skrittade på ett tag tills han helt plötsligt försökt vända. Gick ganska lätt att övertala honom att fortsätta, sen var resten problemfritt. Fick lite snabbare skritt när vi gått över E4:an och han kände igen sig o förstod att vi var på väg hem :)

Andra gången så fanns inga tendenser till att gå in till Markströms? Förvånad blev jag, men glad. Men så är det nog med Tyri. När allt är samma så känner han sig trygg, så fort det blir nytt så blir det för spännande för honom. Den här gången tafsade han en liten bit längre bort efter att vi gått över E4:an. Fick lura honom med att styra ut i skogen och ta mig ut på vägen igen, det köpte han. Positivt är oxå att han inte stegrar sig som han gjorde i början. Visst, lite lyfter han ibland, men ingenting att oroa sig för. Har börjat gorma mer på honom verbalt också och det ger effekt. Resten av turen gick bara bra.

Igår tog vi en ny runda. Har iofs varit den svängen i början när vi hade honom, men det håller ju på att vara ett tag sedan. Den här gången blev det Torpet som var målet och att rida på ridbanan. Red dit på vanligt bett och hade AR bettet i en ryggsäck på ryggen. AR bettet är skarpare och desstom med dubbla tyglar, så risken finns att man drar i alla trådar om han börjar att bråka.

Även den här gången så passerade han Markströms utan att vilja gå in där. Sen när vi kom till Tomas, där vi brukar svänga vänster, så hade jag ju tänkt ta höger idag, men inte Tyri. Han ville åt vänster som vi alltid hade gjort. Men..efter lite tjafs så gick han så snällt över träbron med porlande vatten under. Sen när vi skulle över asfaltvägen så ville han följa den åt vänster och inte gå rakt över. Vilka idéer. Det som är lite lustigt med honom är, att när man fått honom dit man vill, är han som om ingenting har hänt.Kan stressa upp sig just i stunden, men sen hur cool som helst???

Iaf så bytte vi träns och red runt på banan. Visst, mycket att ha koll på, men var riktigt duktig. Sen byta träns igen och hemmåt. Bara så nöjd och fin. Tror att han egenteligen gillar att vara ute och se sig omkring, men ibland hettar det över. Snart, snart är alla vägar på andra sidan ridbara, då blir det mycket att utforska. Idag red jag på banan hemma. Åååh, vad han är läcker! Vad han har utvecklats på det här halvåret vi har haft honom. Både fysiskt och psykiskt.



Mats har hittat några artiklar om Tyri på Norska sidor, skoj att läsa:)