Underbara dagar :)
Vädret har skiftat igen, så nu har vi haft några dagar med strålande sol o kring -7, lite lättare att vara ute då :) Anna fick gå med Robban i lördags igen. Hade hostat en gång och sen inget mer. Jag har kört henne igår o idag, två svängar efter rakbanan och hon har inte hostat alls. Då har hon fått lunka på hela tiden, så vi kan nog friskförklara henne nu.
Jättetrevlig att köra :) Hon bara som flyter fram. Pigg o glad! Men tittig och skvättig. Helt plötsligt har det blivit spännande att gå in mot gården, där är det farligt nästan varje gång.
Sen är hon ju som hon är vid hantering. Inne i en riktig trotsperiod tror jag. Varje gång man tillrättarvisar henne blir hon sur, riktigt sur! Lägger öronen rejält bakåt och som skjuter fram mulen mot en. Kommer man in i hagen då hon står och äter hö, oj oj, så hon ser ut. Några gånger har hon testat att flytta baken lite mot en, bara för att kanske, kanske, kan man skrämma den där människan. Det gäller att var kall. Då brukar jag be henne att flytta på sig. Det gillas inte! men hon gör som man säger, men det är inte med ett leende på läpparna :)
Om man tar ut henne först på mogonen, så kan hon INTE låta bli att först hälsa på Tyri o sen Stjärnan, hon bara måste. Å när hon hälsar på nya hästar, så är det inte med ödmjukhet, utan bara pang på. Nya saker kan inte passeras utan att först ha kollat in vad det kan vara. Bara MÅSTE! Ibland blir man bara så less. Men det är nog en god egenskap som hon säkert kommer att ha nytta av i livet :)
Anna Dahlberg var ut och gick igenom killarna igår. Tyri var spänd i överlinjen och ut över bakdelen. Kan mycket väl vara efter starten i Umeå. Hon fick jobba med honom ganska rejält på högersidan för att få det att släppa. Satt lite nålar innan hon masserade upp honom rejält. Lite spänd vänster bog oxå ,men det var inte mycket. Nu får vi vara duktga på att massera igenom honom någon gång i veckan. Själv har jag någon typ av nackspärr på högersidan, så det får bli Mats här i början. Skulle komma igen i början av februari o ge honom en omgång igen. Tyri var som vanligt lite skeptisk i början, men sen njöt han. Blev trött och stod o gäspade.
Qim han var mjuk o smidig som vanligt. Han är på topp tre listan av alla hästar hon känt på i mjukhet sa hon. Det vill inte säga lite. Men inte alltid det bästa att vara för mjuk heller. Har ju varit mer uppdragen på vänster sida vid bogen, men mycket bättre nu. Men vi ska fortsätta att stretcha frambenet bakåt så han inte drar bogen uppåt igen. Eller bogen o bogen, det är ju musklerna som är spända. Lite mindre musklad ovanför hasen höger bak, så gärna ett lite tungt boots där när han bara ska skritta. Kunde även ha det i hagen sa hon. Går ju bra så länge det är snö o inte sand o lera som skaver.
Sen så var jag ut med Tyri Psykopat idag. Började tjafsa och skulle inte gå från gården. Behövde bara gorma lite på honom så knallade han iväg iaf. Kom till Hästkroken och då såg han två skidåkare på lägdan. Verkade som om han aldrig sett några sådana i sitt liv. For in mot Peter Wikström och stirrade på skidåkarna hela tiden. Jag försökt vända och fortsätta vidare, men då började han snurra, resa och vara allmänt dum.
Stannade och stirrade på skidåkarna och dom stannade i sin tur och stirrade på den stirriga hästen. Han var inte rädd utan blev bara stirrig. Red runt kroken och provade svänga vänster när jag kom ut på vägen igen, icket. Blev som en ostkrok, kort och hög. Kunde stanna honom ett litet tag, sen började han steppa och resa. Inte rakt upp, men kastade sig frammåt samtidig som han reste. Var på ett sätt pigg och busig, för det fanns tendens till att sätta ner skallen och göra lite bocksprång. Eller mer att han sköt rygg, kastade med huvudet och studsade. Inte roligt. Å har man sett hur Tyri kan bete sig i hagen, då tar man det säkra före det osäkra /:
En sväng till runt kroken. Sneglad in mot Markströms, dit han hade nojjan och drog in i fjol varenda gång. Men det gick lätt att avleda iaf. Ännu ett försök att sväng vänster, glöm det. Lite tjafs igen, sen ännu en sväng runt kroken. Tredje gången gav jag upp. Inte så att han fick gå hem, utan jag hoppade av och drog iväg med honom åt det håll jag ville. Då blir han som en annan häst. Ja, ja visst följer jag dig hitåt.
Sen fick han ta en ny väg hem. Gick in mot centrum och tog Burviksvägen hemmåt. Där han han aldrig gått, så det var mycket att titta på. Stackar häst, vad ska röra sig i skallen på honom när han håller på så där? Känns som om någonting har hänt någon gång vid uteritt. Iom att han är en pärla att gå med. Följer med överallt och så lugn och fin. Rida på bana, inga problem, jätteduktig. Mats o Stefan var och körde inne i samhället i lördags. Inga problem. Körde ner mot Skäret, ut runt Bure AB, efter Industrivägen, hur cool som helst. Ja huvudsaken att han har börjat uppföra sig i vagn iaf. Men en sån här dag med strålande sol tycker man ju att även han ska njuta av att vara ute och mysa, men icket.
Kommentarer
Trackback
