Vårkänslor
Äntligen är dom här! 
Dom underbart vackra
vinterdagarna. Idag -4
och en strålande sol!
Har varit en lugn helg för mig, fast bara på hästfronten, på jobbet har det varit alldeles för mycket :( Har bara varit och hälsar på dem i helgen å inget mer. Men Mats var in med Qim på banan på söndagen. Fick gå fem intervaller på rakbanan. Synd att underlaget här hemma är för dåligt, besvärligt att åka varje gång man ska köra lite hårdare. Qim hade varit som vanligt i alla fall, varken bättre eller sämre.
Igår tog vi dom på en promenad tillsammans. Red Qim barbacka och tyckte inte att han kändes bra. Kändes som han hade frambenen så långt ut, och var lite hård i gången, lite känsla av biljarderande rörelser fram. Typiskt dig sa Mats. Så fort startlistorna har kommit känns han inte bra. Där tyckte jag att han var liite orättvis, för så är det inte alls. Det är ju därför man håller på, för att få starta.
Efter ett tag vägrade lilla Anna att gå framåt. Stannade och tjurade. Mats vände om, å då gick det bra. Vände henne hemmåt igen, nej då skulle hon skulle inte gå. Vände bortåt igen, javisst helt ok. Rolig liten brud, vill vara ute länge. Qim han funderade vad i hela hon höll på med.
Jag sa till Mats, hon är less på dig, så jag hoppade av Qim och så bytte vi hästar. Jodå, hon knallade på några steg sen stanna hon igen, men bara en pytteliten stund, sen kom hon på andra tankar och följde snällt med. När jag såg Qim från backen, tyckte jag att han var stel och väldigt kort i steget vänster fram. Stryk då, var Mats enda kommentar...sen sa han att han kunde ju ha spänt sig pga för korta brodd.
Idag i det underbara vädret tog jag honom på en lång ridtur. Idag blev det sadel och träns. Kändes helt ok när vi skrittade iväg. Började jobba lite böjd rakt fram, sen lite öppnor, sen flyttade jag mellan öppna och sluta, och han kändes bra i bägge sidorna. Traven igår var inte riktigt Qims mjuka, men idag var den som vanligt, skönt! Det kanske är tävlingsnerverna som blir överkänsliga :) Men jag skulle skämmas att starta, om han inte var ren i travet. Qim brukar ju alltid bli en värmningsvinnare på Liven, han är en liten favorit där tror jag.
Leif Eriksson har ju kört honom en gång i Boden. Hur kändes han? frågade vi efter värmningen. Som en som sprungit in miljoner, sa han :) Samma sak när vi skulle köpa honom. Frågade Krister, som hade kört honom i hans flesta starter, vad han tyckte. Köp, absolut! Hade jag haft plats i stallet hade jag köpt honom själv. Han kan 30 tider. Att Qimmen sen inte riktigt har uppfyllt förväntningarna, är ju en annan sak, vi gillar honom skarpt ändå.
Efter Qim så blev det Annas tur. Idag klädde jag på henne med huvudlaget, så hon får vänja sig med betttet lite mer. Min dotter Elise ringde, så vi bestämde att vi skulle träffas och promenera tillsammans.
Idag så njöt lillan verkligen att vara ute. Stannade hela tiden, inte för att tjura, utan för att titta på allt. Vill gå in på alla uppskottade infarter. Lät henne gå in till Jocke, och vad gör hon då. Skiter så klart, alldeles vid bron. Tur han hade spaden ståendes i närheten, så man kunde plocka upp.
Var tvungen att ringa Elise och tala om var vi var, o att det gick sakt framåt. Möttes i alla fall och hon tyckte att Anna var gullig, men stökig. Talade om för henne, att hon var inte så himla lätt att ha att göra med alla gånger själv, när hon var liten:) Hon skulle nämligen försöka ta några kort på henne, men stå still, nää inte nu. Å stod hon still så stökade hon på med huvudet. Vi gick runt i villakvarteren, och det finns ju hur mycket som helst att utforska.
Följde Elise hem, och precis som förra gången vi gick in mot centrum, blev hon lite upprörd när hon såg sig själv i skyltfönstrena. Va tönig hon är, tyckte Elise. Någon riktig hästtjej har hon väl aldrig varit mid dotter. Men hon ville i alla fall gå med henne en bit. Men det blev en väldigt kort bit, för Anna stretade på framåt och Elise ville bromsa i grimman, så helt överens var dom väl inte.
Efter en stund på väg tillbaka träffade jag en bekant. Stannade och pratade en stund och det gick väl hyfsat att stå still. En buss med skolungdomar hade nog kommt från stan, för dom kom i klungor, både på sparkar och cyklar. Lite spännande, men hon skötte sig mycke bra! Gick Burviksvägen hem, finns avfarter att gå av på om det skulle komma något större fordon, för bilar är inga problem, bara dom har förstånd att ta ner farten. Där har vi aldrig gått så det uppskattade hon, alltid roligt med nya vägar.
Det var så roligt att se, när hon helt plötsligt upptäckte att vi var nära stallet. Hade nästan kommit fram så man såg huset från vägen, då stannade hon till, å så gnäggade hon.
Blir så att Ernst, hovslagaren, dyker upp i morgon, så då ska vi se om hon är lika snäll som förra gången. Hon är då jätteduktig nu när vi lyfter fötterna i alla fall. Har hon bara vaknat på rätt sida ska det nog gå bra.
Dom underbart vackra
vinterdagarna. Idag -4
och en strålande sol!
Har varit en lugn helg för mig, fast bara på hästfronten, på jobbet har det varit alldeles för mycket :( Har bara varit och hälsar på dem i helgen å inget mer. Men Mats var in med Qim på banan på söndagen. Fick gå fem intervaller på rakbanan. Synd att underlaget här hemma är för dåligt, besvärligt att åka varje gång man ska köra lite hårdare. Qim hade varit som vanligt i alla fall, varken bättre eller sämre.
Igår tog vi dom på en promenad tillsammans. Red Qim barbacka och tyckte inte att han kändes bra. Kändes som han hade frambenen så långt ut, och var lite hård i gången, lite känsla av biljarderande rörelser fram. Typiskt dig sa Mats. Så fort startlistorna har kommit känns han inte bra. Där tyckte jag att han var liite orättvis, för så är det inte alls. Det är ju därför man håller på, för att få starta.
Efter ett tag vägrade lilla Anna att gå framåt. Stannade och tjurade. Mats vände om, å då gick det bra. Vände henne hemmåt igen, nej då skulle hon skulle inte gå. Vände bortåt igen, javisst helt ok. Rolig liten brud, vill vara ute länge. Qim han funderade vad i hela hon höll på med.
Jag sa till Mats, hon är less på dig, så jag hoppade av Qim och så bytte vi hästar. Jodå, hon knallade på några steg sen stanna hon igen, men bara en pytteliten stund, sen kom hon på andra tankar och följde snällt med. När jag såg Qim från backen, tyckte jag att han var stel och väldigt kort i steget vänster fram. Stryk då, var Mats enda kommentar...sen sa han att han kunde ju ha spänt sig pga för korta brodd.
Idag i det underbara vädret tog jag honom på en lång ridtur. Idag blev det sadel och träns. Kändes helt ok när vi skrittade iväg. Började jobba lite böjd rakt fram, sen lite öppnor, sen flyttade jag mellan öppna och sluta, och han kändes bra i bägge sidorna. Traven igår var inte riktigt Qims mjuka, men idag var den som vanligt, skönt! Det kanske är tävlingsnerverna som blir överkänsliga :) Men jag skulle skämmas att starta, om han inte var ren i travet. Qim brukar ju alltid bli en värmningsvinnare på Liven, han är en liten favorit där tror jag.
Leif Eriksson har ju kört honom en gång i Boden. Hur kändes han? frågade vi efter värmningen. Som en som sprungit in miljoner, sa han :) Samma sak när vi skulle köpa honom. Frågade Krister, som hade kört honom i hans flesta starter, vad han tyckte. Köp, absolut! Hade jag haft plats i stallet hade jag köpt honom själv. Han kan 30 tider. Att Qimmen sen inte riktigt har uppfyllt förväntningarna, är ju en annan sak, vi gillar honom skarpt ändå.
Efter Qim så blev det Annas tur. Idag klädde jag på henne med huvudlaget, så hon får vänja sig med betttet lite mer. Min dotter Elise ringde, så vi bestämde att vi skulle träffas och promenera tillsammans.
Idag så njöt lillan verkligen att vara ute. Stannade hela tiden, inte för att tjura, utan för att titta på allt. Vill gå in på alla uppskottade infarter. Lät henne gå in till Jocke, och vad gör hon då. Skiter så klart, alldeles vid bron. Tur han hade spaden ståendes i närheten, så man kunde plocka upp.
Var tvungen att ringa Elise och tala om var vi var, o att det gick sakt framåt. Möttes i alla fall och hon tyckte att Anna var gullig, men stökig. Talade om för henne, att hon var inte så himla lätt att ha att göra med alla gånger själv, när hon var liten:) Hon skulle nämligen försöka ta några kort på henne, men stå still, nää inte nu. Å stod hon still så stökade hon på med huvudet. Vi gick runt i villakvarteren, och det finns ju hur mycket som helst att utforska.
Följde Elise hem, och precis som förra gången vi gick in mot centrum, blev hon lite upprörd när hon såg sig själv i skyltfönstrena. Va tönig hon är, tyckte Elise. Någon riktig hästtjej har hon väl aldrig varit mid dotter. Men hon ville i alla fall gå med henne en bit. Men det blev en väldigt kort bit, för Anna stretade på framåt och Elise ville bromsa i grimman, så helt överens var dom väl inte.
Efter en stund på väg tillbaka träffade jag en bekant. Stannade och pratade en stund och det gick väl hyfsat att stå still. En buss med skolungdomar hade nog kommt från stan, för dom kom i klungor, både på sparkar och cyklar. Lite spännande, men hon skötte sig mycke bra! Gick Burviksvägen hem, finns avfarter att gå av på om det skulle komma något större fordon, för bilar är inga problem, bara dom har förstånd att ta ner farten. Där har vi aldrig gått så det uppskattade hon, alltid roligt med nya vägar.
Det var så roligt att se, när hon helt plötsligt upptäckte att vi var nära stallet. Hade nästan kommit fram så man såg huset från vägen, då stannade hon till, å så gnäggade hon.
Blir så att Ernst, hovslagaren, dyker upp i morgon, så då ska vi se om hon är lika snäll som förra gången. Hon är då jätteduktig nu när vi lyfter fötterna i alla fall. Har hon bara vaknat på rätt sida ska det nog gå bra.
Kommentarer
Trackback
