Mot Burvik

Idag var det äntligen dax för två instruktörsledda ridpass. Den här gången drog jag Qim till Burvik, en by ca 12 kilometer från Bureå. Det var bara jag från Bureå som skulle rida, och fyra därifrån, så lite enklare så.

Qim blev förstås lite uppspelt när vi lastade ur. Nya hästar o okänd miljö. Satt på honom grejorna och red iväg in mot byn. Småtravade hela tiden och spanade runt. Red tillbaka och ryttaren före mig var i stort sett klar, behövde bara vänta en stund.

Provade att rida på stångbettet, men det gick inte så bra. Han vill hela tiden bita fast skänkeln på höger sida. Det innebär ju att det är lite svårt att kommunicera med hans mun. Att småplocka och ta små förhållningar funkar ju inte.



.



 Dessutom var han utan hjärna första passet. Tittade på allt som rörde sig runt omkring, hästar som sprang och skrek i en hage bredvid, människor som rörde sig. Har köpt ett nytt renskinn som vojlock, glatt i fällen,  och det innebar att sadeln hade lite för lätt att glida, när han for som en ostkrok.

Han fick gå in i stallet och stå i en box medans vi åt lunch. Det är inga problem för Qim, att hamna i ett nytt stall, alldeles ensam, han är hur cool som helst.

Till andra passet bytte jag bett. Använde ett postkandar och det blev mycket bättre! Jag har också lite lättare att rida med bara en tygel i varje hand, med stången är det två och det är lite svårare. Han blev mycket lugnare i munnen och gick mycket bättre att ta små förhållningar. Blir mjukare i handen när han är lugnare i munnen också.

Jobbade med lite samlingar, mot skolskritten, gick bra. Svårigheten för Qim är att han har svårt att hålla sig rak i kroppen. Är otroligt känslig för hur jag sitter. Jag behöver bara hamna lite med vikten åt något håll , så följer han efter. 

Sen blev det att jobba med öppnorna. I höger varv har han inga problem, men vänster däremot, där är nog skurken i mångt och mycket jag. Tar lite för mycket i inner, samtidigt som jag inte ger efter  tillräckligt på ytter. Det innebär att han har tyngdpunkten på ytter bak, och inte med inner och jag hamnar på yttre sittbenet, helt fel.

Fick jobba på, och när jag kände att han inte sköt på med inner fick jag avbryta, trampa innåt,  ta honom in mot ridbanan, i princip rak, men göra en stor "körvändning" för att få honom att skjut med inner. Man känner direkt när det blir rätt. Då kommer en taktfast, knickande gång och det är inga problem att sitta på inner sittben. Blir det på ytter han bär,  hamnar jag direkt på yttre sittbenen och skritten blir inte taktfast. Himmel så mycket att hålla reda på!

Direkt jag var klar lastade vi och åkte hemmåt. Malin och hennes dotter var i stallet och hade varit ute med Lady.
När dom skulle ta in tjejerna, så hade den lilla busan Anna slitit sig. Hon far ju ingenstans så det är ju ingen fara, men Malin var lite skärrad för att hon hade tappat henne. Det händer någonting varje dag :)

Mats hade varit där och fixat hagen igen. All snö har ju rasat från taket, så det har varit en traktor där och skottat bort allt innifrån hagen. Du har vi byggt, och byggt, och byggt å hoppas att allt bara ska flyta på. Har hur mycket pall som helst, brädor som hindrar på flera ställen, så snälla lilla Anna, stanna inom lås och bom, please. Hon fick sig en vilodag idag, var ute på prommis med Qim igår, blir en tur i morgon också. 

Får ta hästarna på förmiddagen, har stallmöte klockan 14, ska se Prix d`Amerique och äta thaimat klockan tre och åka och hämta ensilage klockan sex. Sen är det arbetsvecka igen, tur vi är unga och fräscha jag och Mats med hur mycket energi som helst :)

 

En bild på min förra kärlek Östbyblacken, som jag tyvärr var tvungen att ta bort sommaren -09 pga en svår bogskada på betet. R.I.P  







Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0