Premiär :-)
Igår började vi med att köra släpskaklor med papprören. Den lilla uppförde sig fint, så vi provade att sätta på släpskaklor av järn. Tror att dom har suttit på en lastvagn för dom sitter ihop bak med en balk, så betydligt mycket tyngre och för ett himla liv då dom släpar i gruset. Ingen bomull i öronen för att hon ska vänja sig vid olika ljud. Vi band snören bak i dom också så att jag kunde hjälpa till när vi skulle svänga.
Inga problem med dem heller. Såg på henne att det här var betydligt mycket tyngre för nu fick hon ju jobba lite grann. Går så fint med sänkt huvud och lägger sig på ett bra sätt i lokorna. Tänk, här har man en häst som man mest troligt kan köra stötting med, så skoj! När vi skulle vända gjorde hon det på ett helt korrekt sätt. När skakeln tog mot benet gick hon gick hon så sakta och försiktigt undan, ingen tendens till att tycka det var läskigt.
Värmen kunde vi ju inte klaga på, hade ca 26 grader i skuggan igår, så det var ju en ganska loj liten häst. Vi bestämde att ta tillfället i akt och spänna henne för vagnen!
In i stallet och byta sele. Den första vi provade var för stor i bukgjorden. Men Blackens tävlingssele kunde hon ha, bra både runt magen och på längden. Nackdelen med de flesta nya selar är ju att däckeln aldrig riktigt kommer ner mot ryggen, alldeles för spetsiga och gjorda till smalare varmblod. Tessan kom med en gelpadd som vi la under, så det såg bra ut. Satt på slaggjord, bara för att vara lite på den säkra sidan.
En trött liten tjej tycker livet är jobbigt :)
Sen hoppade jag upp i vagnen och Mats och Stefan gick med varsitt grimskaft. Sakta och försiktigt gick hon ut ur stallet och ....bara gick som en gammal väl inkörd häst. Hurra!!
Då tänker man tillbaka till i början när vi var ute och gick med henne. Det var framben och det var bakben. HUR ska vi kunna köra in den här? Mats var den som var mest orolig. Det var inte bara en gång han sa.- Den här måste vi nog lämna in för inkörning, vi lämnar henne till Ove Svedin på Bergsåker, han är duktig. Men vi är duktiga jag och Mats också, känns som vi har gjort allt rätt så här långt, men visst har det varit lite gruvsamt, när man aldrig har gjort det förut. Men med en klok och normalt funtad häst så går nog det mesta bra!
Enda problemet var alla dessa fb insekter. Svansen gick hela tiden och det vara bara att hålla upp tömmarna så dom inte fastnade under rumpan. Nästa gång får vi köra antingen när det blåser eller regnar, men regn verkar då inte vara på ingående, tack och lov för det. Skulle tro att det är lite bättre på dagen, igår var vi ute vid halv nio tiden och då har väl odjuren gått på kvällsskiftet :)
Väntar fortfarande på banden till sommarhagen. Hade lämnat Malmö igår, så mest troligt finns dom här idag. Känns som om det kanske är dax att släppa dom till helgen, så dom får äta gräs och bli tjocka och feta. Hemska tanke, lilla Qim ska måsta tävla med en tjockmage. Får vara duktiga och köra honom längre turer så kanske man kan hålla honom hyfsat mager, eller mindre fet skulle jag kanske säga :) Ställer man dom i sandhage två, tre dagar före start tappar dom ganska mycket i vikt, för det är vattnet i det färska gräset som ska sinas ur kroppen. Det blir nog bra ska vi se, han gick ju och betade i fjol också.
Inga problem med dem heller. Såg på henne att det här var betydligt mycket tyngre för nu fick hon ju jobba lite grann. Går så fint med sänkt huvud och lägger sig på ett bra sätt i lokorna. Tänk, här har man en häst som man mest troligt kan köra stötting med, så skoj! När vi skulle vända gjorde hon det på ett helt korrekt sätt. När skakeln tog mot benet gick hon gick hon så sakta och försiktigt undan, ingen tendens till att tycka det var läskigt.
Värmen kunde vi ju inte klaga på, hade ca 26 grader i skuggan igår, så det var ju en ganska loj liten häst. Vi bestämde att ta tillfället i akt och spänna henne för vagnen!
In i stallet och byta sele. Den första vi provade var för stor i bukgjorden. Men Blackens tävlingssele kunde hon ha, bra både runt magen och på längden. Nackdelen med de flesta nya selar är ju att däckeln aldrig riktigt kommer ner mot ryggen, alldeles för spetsiga och gjorda till smalare varmblod. Tessan kom med en gelpadd som vi la under, så det såg bra ut. Satt på slaggjord, bara för att vara lite på den säkra sidan.
En trött liten tjej tycker livet är jobbigt :)
Sen hoppade jag upp i vagnen och Mats och Stefan gick med varsitt grimskaft. Sakta och försiktigt gick hon ut ur stallet och ....bara gick som en gammal väl inkörd häst. Hurra!!
Då tänker man tillbaka till i början när vi var ute och gick med henne. Det var framben och det var bakben. HUR ska vi kunna köra in den här? Mats var den som var mest orolig. Det var inte bara en gång han sa.- Den här måste vi nog lämna in för inkörning, vi lämnar henne till Ove Svedin på Bergsåker, han är duktig. Men vi är duktiga jag och Mats också, känns som vi har gjort allt rätt så här långt, men visst har det varit lite gruvsamt, när man aldrig har gjort det förut. Men med en klok och normalt funtad häst så går nog det mesta bra!
Enda problemet var alla dessa fb insekter. Svansen gick hela tiden och det vara bara att hålla upp tömmarna så dom inte fastnade under rumpan. Nästa gång får vi köra antingen när det blåser eller regnar, men regn verkar då inte vara på ingående, tack och lov för det. Skulle tro att det är lite bättre på dagen, igår var vi ute vid halv nio tiden och då har väl odjuren gått på kvällsskiftet :)
Väntar fortfarande på banden till sommarhagen. Hade lämnat Malmö igår, så mest troligt finns dom här idag. Känns som om det kanske är dax att släppa dom till helgen, så dom får äta gräs och bli tjocka och feta. Hemska tanke, lilla Qim ska måsta tävla med en tjockmage. Får vara duktiga och köra honom längre turer så kanske man kan hålla honom hyfsat mager, eller mindre fet skulle jag kanske säga :) Ställer man dom i sandhage två, tre dagar före start tappar dom ganska mycket i vikt, för det är vattnet i det färska gräset som ska sinas ur kroppen. Det blir nog bra ska vi se, han gick ju och betade i fjol också.
Kommentarer
Trackback
