Dagen före
I morgon bär det ju av till Boden igen för start. Vi har tur både med vädret och loppet den här gången. Har varit plusgrader två dagar i rad nu och det verkar fortsätta, eventuellt hårda vindar i morgon, men men. Blev lopp tre den här gången, innebär att vi tävlar ca 19.20, det betyder ju att man är hemma i mänsklig tid, skönt! Blev elva hästar till start och tre startfållor. Qim står på tjugo i tillägg och har startspår två. Favoriten i loppet, Charmis står lika start som oss, får väl haka på henne. Är ett ganska jämt lopp tidsmässigt, han ska förhoppningsvis springa någon sekund snabbare än förra loppet. Tror vi ska säga till Krister att försöka låta bli sargen den här gången.
Var på en underbar barbackatur med honom igår. Gick ovanligt rak i kroppen, höll inte på som vanligt att titta överallt, lite trevligare att slippa sätta till sig hela tiden. Var pigg och gick på i ett lämpligt tempo. När jag kom tillbaka till stallet var grannflickan med kompis där. Träffade henne i måndags och hon var sugen på att rida lite. Sa att det skulle gå bra på tisdagen om hon fick mamma att komma också.
Qim och Anna fick gå in och äta under tiden den lilla ryttaren hämtade sin mor. Satt på sadeln för säkerhets skull, så dom skulle ha någonting att hålla i. Så fick Qim gå lite barnridning. Han gick så snällt till vägen och tillbaka två vändor, med bägge ungarna. Tyckte jag var generös som gick två vändor var, men dom ville rida mera....men kände att tiden rann iväg, skulle ju ut med Anna också.
Hon var en liten pärla igår också. Ännu lydigare än i förrgår! Gick långa bitar efter mig och jag kände mig trygg:) Vi gick ända till skjutbanan och det var alldeles för jobbigt, tyckte nog Anna också. Det är så besvärligt att gå där det inte är plogat på länge. Hade tänkt gå uppför backen, men jag gav mig och vände. På vägen hem styrde jag henne med min kropp från den ena sidan av vägen till den andra, gick riktigt bra! Ibland försökte hon gå om mig, men då vinklade jag bara pisken lite utåt, så då gick hon in bakom min rygg igen.
Idag skulle jag försöka köra två snabba intervaller med Qim. Tyvärr är han ju inte så rolig att köra i Ergon. Spände sig, satt skallen rakt upp och var på väg att klippa i. Så det blev att ta igen honom innan det bar iväg och försöka hålla att lägre tempo, gav väl kanske inte så mycket. Han känns då pigg i alla fall.
Tog in Anna så dom fick käka lunch tillsammans. Tog ut Qim i gången och linimenterade hans knän. Anna stod så tyst och snällt i sin box. Har blivit mycket tryggare nu bara på några dagar. Skrek ingenting och var lugn även när jag gick ut med Qim i hagen. Det tar sig! Gnäggade när jag kom in igen, men speedade inte upp som hon har gjort förut.
Hon fick sig en genomborstning, men ingen promenad idag. Blir helt knäckt att ta bägge hästarna. Nu har Mats haft semester i veckan, så nu får han börja promenera med henne igen. Måste ta tag i inkörningen också. Vi har ju inte tömkört ännu, det håller på att vara dax. Men vill ju helst ha en medhjälpare, så att två kan gå vid huvudet. Få se om vi får till det till helgen. Nu är det bara att ladda för morgondagen. Hoppas han sköter sig och travar. Ska ta ett litet snack med honom i morgon:)
För många år sedan hade vi ut en kvinna till stallet som kunde"prata" med hästarna. Väldigt intressant! Man var ju skeptisk, men hon sa några saker som var riktigt mitt i prick faktiskt. Te x talade min häst om för henne att det smällde i hans vänstra gångjärn. Jag stog frågande. Då säger Angelica, en tjej i stallet. -Men du. På vilken sida är det det smäller i Noppes mun när han käkar ibland? Visst tusan, vänster så klart. Kanske det var det?
Han talade också om, eller förmedlade i bilder, som kvinnan sa, att han var rädd att bli lämnad ensam. Tyckte om att tävla och var fascinerad när det rök ur hästarnas näsborrar. Saknade sin mamma länge efter separationen och att hunden blängde på honom. Nu kanske man lägger in sina egna värderingar i allt, men jag tycker att så mycket stämde.
Han hade fått gå men sin mamma tills han var två, så visst kan det ha varit jobbigt. Förra ägaren hade problem med honom när dom startade, gick inte att lämna ensam i tävlingsboxen. I början var han lite speedad för mig också, men efter att tag var han som en kolugn häst. Hon talade om för mig att jag skulle förklara för honom i bilder, nu åker vi iväg, och jag ska ta dig med hem också. Å som sagt, förändrad blev han. Flummigt, kanske det? men otroligt intressant.
Så i morgon ska jag förmedla lite bilder till Qim, få se om han kan tolka dom :)
Var på en underbar barbackatur med honom igår. Gick ovanligt rak i kroppen, höll inte på som vanligt att titta överallt, lite trevligare att slippa sätta till sig hela tiden. Var pigg och gick på i ett lämpligt tempo. När jag kom tillbaka till stallet var grannflickan med kompis där. Träffade henne i måndags och hon var sugen på att rida lite. Sa att det skulle gå bra på tisdagen om hon fick mamma att komma också.
Qim och Anna fick gå in och äta under tiden den lilla ryttaren hämtade sin mor. Satt på sadeln för säkerhets skull, så dom skulle ha någonting att hålla i. Så fick Qim gå lite barnridning. Han gick så snällt till vägen och tillbaka två vändor, med bägge ungarna. Tyckte jag var generös som gick två vändor var, men dom ville rida mera....men kände att tiden rann iväg, skulle ju ut med Anna också.
Hon var en liten pärla igår också. Ännu lydigare än i förrgår! Gick långa bitar efter mig och jag kände mig trygg:) Vi gick ända till skjutbanan och det var alldeles för jobbigt, tyckte nog Anna också. Det är så besvärligt att gå där det inte är plogat på länge. Hade tänkt gå uppför backen, men jag gav mig och vände. På vägen hem styrde jag henne med min kropp från den ena sidan av vägen till den andra, gick riktigt bra! Ibland försökte hon gå om mig, men då vinklade jag bara pisken lite utåt, så då gick hon in bakom min rygg igen.
Idag skulle jag försöka köra två snabba intervaller med Qim. Tyvärr är han ju inte så rolig att köra i Ergon. Spände sig, satt skallen rakt upp och var på väg att klippa i. Så det blev att ta igen honom innan det bar iväg och försöka hålla att lägre tempo, gav väl kanske inte så mycket. Han känns då pigg i alla fall.
Tog in Anna så dom fick käka lunch tillsammans. Tog ut Qim i gången och linimenterade hans knän. Anna stod så tyst och snällt i sin box. Har blivit mycket tryggare nu bara på några dagar. Skrek ingenting och var lugn även när jag gick ut med Qim i hagen. Det tar sig! Gnäggade när jag kom in igen, men speedade inte upp som hon har gjort förut.
Hon fick sig en genomborstning, men ingen promenad idag. Blir helt knäckt att ta bägge hästarna. Nu har Mats haft semester i veckan, så nu får han börja promenera med henne igen. Måste ta tag i inkörningen också. Vi har ju inte tömkört ännu, det håller på att vara dax. Men vill ju helst ha en medhjälpare, så att två kan gå vid huvudet. Få se om vi får till det till helgen. Nu är det bara att ladda för morgondagen. Hoppas han sköter sig och travar. Ska ta ett litet snack med honom i morgon:)
För många år sedan hade vi ut en kvinna till stallet som kunde"prata" med hästarna. Väldigt intressant! Man var ju skeptisk, men hon sa några saker som var riktigt mitt i prick faktiskt. Te x talade min häst om för henne att det smällde i hans vänstra gångjärn. Jag stog frågande. Då säger Angelica, en tjej i stallet. -Men du. På vilken sida är det det smäller i Noppes mun när han käkar ibland? Visst tusan, vänster så klart. Kanske det var det?
Han talade också om, eller förmedlade i bilder, som kvinnan sa, att han var rädd att bli lämnad ensam. Tyckte om att tävla och var fascinerad när det rök ur hästarnas näsborrar. Saknade sin mamma länge efter separationen och att hunden blängde på honom. Nu kanske man lägger in sina egna värderingar i allt, men jag tycker att så mycket stämde.
Han hade fått gå men sin mamma tills han var två, så visst kan det ha varit jobbigt. Förra ägaren hade problem med honom när dom startade, gick inte att lämna ensam i tävlingsboxen. I början var han lite speedad för mig också, men efter att tag var han som en kolugn häst. Hon talade om för mig att jag skulle förklara för honom i bilder, nu åker vi iväg, och jag ska ta dig med hem också. Å som sagt, förändrad blev han. Flummigt, kanske det? men otroligt intressant.
Så i morgon ska jag förmedla lite bilder till Qim, få se om han kan tolka dom :)
Kommentarer
Trackback
