Tandläkarbesök
Så for vi med de två andra tidigt i går morse. Anna tjurade lite när hon skulle gå på, fast Qim redan stod där. Var väl sur för att hon inte fick gå ut i hagen utan in i en transport direkt så där på morgonen. Stod snällt och fint i finkan och åt hö hela tiden iaf. Lugn och fin vid utlastningen, hon fick gå ut först. Vi var ju en tio minuter sena med det var tandläkaren också så det spelade ingen roll.
Qim fick sin spruta direkt så vi började med honom. Riktigt bra i munnen. Dom små såren han haft förut framför dom första tänderna i underkäken var inte kvar. Han såg en liten ärrbildning, men han var fin i slemhinnorna. Han såg ju att tänderna var lite nedslipade i framkant, men det är ingenting som stör tänderna mitt emot i överkäken. Kan ju lätt bli att dom blir fortare vassa när dom inte har något i underkäken att nötas mot, men det var helt ok!
Bra balans och bara lite småjusteringar, skönt!
Anna stod i boxen bredvid och funderade vad dom gjorde:) Sen var det hennes tur. Fick sprutan med den hittade nog inte riktigt dit den skulle, för hon var lite stökig när vi skulle sticka. Väntade en stund sen fick hon en till. Trött blev hon. En helt normal ettårsmun! Å dessutom INGA vargtänder!! Så skönt, då behövdes det inte ta bort några sådana. Lite vass var hon men även hon bra balans i munnen. Skönt, alla tres munnar var helt ok. Har dom någon defekt på bettet leder ju det oftast till lite problem ju.
Sen fick vi lyssna på en liten föreläsning av tandläkaren Ulf Berglund, om olika bettfel och vad det kan ställa till med. Mycket otäcka bilder var det. Fick veta ungefär när mjölktänderna börjar bytas och vad som kan hända i samband med det. Bra att ha lite koll. Anna var fortfarande lite pömsig så Mats tog henne på en liten promenad. Jag gick ut för att kolla vars dom tagit vägen, så dom kom gåendes efter en väg mot mig. Jag ropade: Hej lilla Anna! och jag tror aldrig hon gnäggat så högt och glatt till mig någon gång förut! Hon är för gullig. Qim var pigg för länge sedan så vi lastade och åkte hemmåt. Tjejerna som hade arrangerat det hela påpekade en sak. Det hade ju varit ganska många hästar på undersökning, men inga hade kvicknat till så fort som Tyri o Qim. Det bevisar ju att hästar i bra kondition återhämtar sig så mycket fortare än de i sämre. Det speglar sig nog i allt dom gör.
Idag hade jag tänkt köra Qim med arbets, men han hade inte lust att bli infångad. Så det blev Tyri, finsadeln och stångbettet på andra sidan E4:an. Oj vad han var trevlig idag! Börjar numera att söka sig mot bettet och kan gå med att lätt stöd. Blir ju lite lättare att utföra någonting då man har kontakt med hans mun och inte har hans öron framför näsan. Red på lite stigar, sen gick jag ut på en lägda och red serpentinbågar uppfrån och ner. Kännde att han hade lust att freaka ut ibland, men kunde förhindra det och han jobbade på. Kunde faktiskt ta små förhållningar utan att han kastade upp huvudet.
På vägen hem blev det att rida frammåt åtta steg, samla upp sig åtta steg och så höll jag på. Oj vad lyhörd han blev. Nästan bättre än Qim faktiskt. Qim har ju så lätt att börja vingla lite för mycket, men Tyri skötte sig jättebra! Sen så jobbade jag lite med ställningen, funkade super! Sen när jag slutade jobba honom gick han så lungt och harmoniskt i en låg form med stöd på bettet. Jätteskoj! Man kan ju hoppas att tandläkaren fick bort något som ev. kan ha stört honom, för så här fin har han aldrig varit!
Qim fick sin spruta direkt så vi började med honom. Riktigt bra i munnen. Dom små såren han haft förut framför dom första tänderna i underkäken var inte kvar. Han såg en liten ärrbildning, men han var fin i slemhinnorna. Han såg ju att tänderna var lite nedslipade i framkant, men det är ingenting som stör tänderna mitt emot i överkäken. Kan ju lätt bli att dom blir fortare vassa när dom inte har något i underkäken att nötas mot, men det var helt ok!
Bra balans och bara lite småjusteringar, skönt!
Anna stod i boxen bredvid och funderade vad dom gjorde:) Sen var det hennes tur. Fick sprutan med den hittade nog inte riktigt dit den skulle, för hon var lite stökig när vi skulle sticka. Väntade en stund sen fick hon en till. Trött blev hon. En helt normal ettårsmun! Å dessutom INGA vargtänder!! Så skönt, då behövdes det inte ta bort några sådana. Lite vass var hon men även hon bra balans i munnen. Skönt, alla tres munnar var helt ok. Har dom någon defekt på bettet leder ju det oftast till lite problem ju.
Sen fick vi lyssna på en liten föreläsning av tandläkaren Ulf Berglund, om olika bettfel och vad det kan ställa till med. Mycket otäcka bilder var det. Fick veta ungefär när mjölktänderna börjar bytas och vad som kan hända i samband med det. Bra att ha lite koll. Anna var fortfarande lite pömsig så Mats tog henne på en liten promenad. Jag gick ut för att kolla vars dom tagit vägen, så dom kom gåendes efter en väg mot mig. Jag ropade: Hej lilla Anna! och jag tror aldrig hon gnäggat så högt och glatt till mig någon gång förut! Hon är för gullig. Qim var pigg för länge sedan så vi lastade och åkte hemmåt. Tjejerna som hade arrangerat det hela påpekade en sak. Det hade ju varit ganska många hästar på undersökning, men inga hade kvicknat till så fort som Tyri o Qim. Det bevisar ju att hästar i bra kondition återhämtar sig så mycket fortare än de i sämre. Det speglar sig nog i allt dom gör.
Idag hade jag tänkt köra Qim med arbets, men han hade inte lust att bli infångad. Så det blev Tyri, finsadeln och stångbettet på andra sidan E4:an. Oj vad han var trevlig idag! Börjar numera att söka sig mot bettet och kan gå med att lätt stöd. Blir ju lite lättare att utföra någonting då man har kontakt med hans mun och inte har hans öron framför näsan. Red på lite stigar, sen gick jag ut på en lägda och red serpentinbågar uppfrån och ner. Kännde att han hade lust att freaka ut ibland, men kunde förhindra det och han jobbade på. Kunde faktiskt ta små förhållningar utan att han kastade upp huvudet.
På vägen hem blev det att rida frammåt åtta steg, samla upp sig åtta steg och så höll jag på. Oj vad lyhörd han blev. Nästan bättre än Qim faktiskt. Qim har ju så lätt att börja vingla lite för mycket, men Tyri skötte sig jättebra! Sen så jobbade jag lite med ställningen, funkade super! Sen när jag slutade jobba honom gick han så lungt och harmoniskt i en låg form med stöd på bettet. Jätteskoj! Man kan ju hoppas att tandläkaren fick bort något som ev. kan ha stört honom, för så här fin har han aldrig varit!
Kommentarer
Trackback
