Ooops :/

Så har man provat på att drutta ur vagnen oxå :( Vi var ju som sagt ut med bägge i lördags och på söndagen skulle vi ta samma sväng. Jag skulle köra Anna igen o Mats tog Qim. Klagade redan i lördags på vagnen jag hade, har aldrig haft den fört när jag varit ute o kört. Man sitter väldigt högt upp. Jag har problem att överhuvudtaget komma upp på sitsen, sitsen lutar frammåt och så har den dåliga fotstöd. Mats vill att Anna ska ha den för den är lätt och rullar otroligt bra. Å för honom passar den säker bra, men inte för mig:(  jag är alldeles för liten.

Vi hade just bara hunnit lämna gården då min mobil ringde, har en hög o gäll signal. Anna blev tvärrädd o ryckte till, mer behövdes inte. Hade en sitsvärmare på sitsen och en hal skoteroverall, så jag dök bara frammåt, nedåt. Finns inga stag framför sitsen, bara ett plastskynke och det gick ju sönder direkt. Föll handlöst ner bakom Anna o hon blev ju rädd och började slå. Pang, pang, fyra fem gånger! Tappade tack o lov inte tömmarna, så hon drog inte iväg, utan stod i princip still och slog. Låg alltså där på vägen strax bakom vagnen, med tömmarna under sitsen. Kravlade mig försiktigt upp och tog tömmarna i vänster hand, så jag fick dom ovanför sitsen där dom normalt ska vara.

Helt otroligt att allt gick så bra! Hon, den lilla kloka, hade ju kunnat lägga iväg i full sken. Tack och lov att jag kunde behålla tömmarna, jag hade ju ett fast grepp i munnen hennes. Men ändå! SÅ jävla duktig hon är! Förstår jag det, att hon blir rädd och börjar slå, när någonting helt plötsligt dunsar ner just bakom henne och plastskynket smäller sönder. Inte ens två år och alla fyra hovarna på jorden :) Stod lungt och stilla tills matte hade kravlat sig upp i den höga vagnen igen och sen gick vi iväg som om ingenting hade hänt. Kände mig lite osäker resten av färden, behövdes bara att vi körde över en klump, så trodde jag att jag skulle trilla ur igen. Men den vagnen ska jag ALDRIG ha igen!



Här ser man sillnaden på vagnarna. Den blåa Ergon har ju flera stag framför sitsen, den kan man absolut inte falla framåt i. Den röda skitvagnen är ju helt enkelt livsfarlig, finns ingenting som stoppar en framåt :(

Sen fick även Tyri samma sväng och även han fick gå i speedcarten och lunka på. Varit lugn bortåt men lite mera peppad på vägen hem :)





Red honom en liten stund på måndagkväll på ridbanan. Gick hyfsat, var tvungen att tillrättavisa honom någon gång och det köpte han. Kändes lite kantig men Mats har ju låtit honom slita lite ont så det är nog förklaringen. Dom andra två fick sig en vilodag, det gillades tror jag.

Tisdag fick Anna prova på att bli longerad. Vi tränade ju lite på det i sommras, så helt nytt var det inte. Hon fick börja med att skritta runt, runt. Ville stanna och snusa bajs och blev lite sur när hon inte fick det :) Sen provade vi att trava och då blev det pang, pang hopp o studs. Men bitvis travade hon så lungt och fint och lyssnade när jag proade och ville att hon skulle stanna. Höll inte på så värst länge, men hon var ganska svettig. Men det låg runt nollan och solen sken, så det berodde nog mycket på det. Sen tar det på att busa oxå :) Tyri fick gå arbets med Mats och Qim fick ännu en vilodag o njuta av solen i hagen.



Inatt fick vi ca 20 cm nysnö. Mats tog Tyri på en tur arbetskörning igen. Han fick kämpa i oplogad snö med tungrockarden till avrättningsplatsen. Under tiden skottade jag och fixade runt i stallet. När han kom tillbaka var den Qims tur med tungrockarden, samma tur. Han kämpade på den lille. Gick rejält tungt när han kom utanför Tyris spår, men han är smart och försöker hålla sig i samma den lilla lata. Men hemma när man tränar kan man ju inte säga att han är lat. Pumpade på ganska bra faktiskt. När vi kommit halvvägs uppför stenmjölsbacken skummade han rejält mellan bakbenen. Men flåsade i princip ingenting för det, när vi var uppe på krönet. När vi sen då vände ville han bara trava, skynda, skynda, hem till maten! Fick ta i honom gång på gång, ville inte ge sig. Sen när vi kommit nerför backen fick han trava på, var less att sitta och förhålla hela tiden. Försökte få honom att springa där det var okört, men gav upp efter ett tag och lät honom springa där han ville. Travade så gott som hela vägen hem och var helt oberörd när jag selade av. Nää, du tar jag honom en sväng i djupsnön på lägdan, helt klart för lite tränat. Så jag satt mig upp med lokselen och sen fick han kämpa runt på lägdan. Men, men...han hade öronen framåt hela tiden, så uppfylla Axselis råd blir inte lätt :)



Under tiden jag var ute med Qim så fick Anna röra sig tillsammans med Mats. Lite svettig idag också, för nu måste hon trava mer än förr, dax att öka träningsdosen. Men lite smålat är hon allt. Helst skulle hon tillbringa hela dagarna så här, tuggandes, tuggandes....



 Nää, det tror jag inte. Hon gillar verkligen att vara ute och se sig omkring! Hon är ju den som i princip hälsar en välkommen varenda gång, när man ropar hej åt dom, när man kommer till stallet :) Oftast går hon direkt fram till insläppet och väntar på att man ska hämta henne. Bara hoppas det håller i sig! 


Kommentarer
Postat av: Tommy

Vilket äventyr, tur att det gick bra denna gång.

Hoppas ni får till orken i Qim så Axel blir nöjd...



Ha de gott :-))

2012-02-16 @ 07:21:24

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0